EU, staten och rätten att straffa : problem och principer för EU:s straffrättsliga lagstiftningUpplaga 1

Straffrätten är i färd med att utveckla en europeisk dimension. Inom EU-samarbetet är tendensen tydlig. EU ges i allt högre grad också egna straffrättsliga befogenheter. I den mån sådana befogenheter etableras kan straffrättsliga regler beslutas på EU-nivå, som är bindande både för medlemsstaterna och för deras medborgare. Den traditionella uppfattningen i EU-kontexten är att straffrättslig makt är exklusivt förbehållen staten. Särskilt eftersom straffrättslig makt är mycket ingripande för den enskilde anses det grundläggande att straffrätten utgår från statens demokratiska strukturer. Utvecklingen mot straffrättslig kompetens på EU-nivå aktualiserar emellertid i viss mån en separation mellan straffrätt och stat. EU:s straffrättsliga utveckling är därför också problematisk ur legitimitetshänseende. I den mån straffrättsliga regler beslutas av EU:s institutioner kan nämligen straffrättens förankring i statens konstitution och i statens folkvalda parlament ifrågasättas. I denna bok analyseras den legitimitetsproblematik som uppstår när straffrättslig kompetens etableras på EU-nivå. Den grundläggande frågan är om straffrätten kan regleras på EU-nivå, delvis fristående från staten, och ändå vara legitim. Eller annorlunda uttryckt: Har EU rätt att straffa, på vilka grunder och inom vilka gränser? Författaren behandlar ingående grundläggande legitimitetsfrågor i EU:s straffrättsliga utveckling. ­ De frågeställningar som framhävs har inte tidigare behandlats utförligt i nordisk doktrin. Boken är därför värdefull för dem som arbetar med EU-rättsliga och straffrättsliga frågor.