Immanuel Nobel & Söner : svenska snillen i tsarernas Ryssland

Namnet Nobel förknippas både i Sverige och utomlands främst med Alfred Nobel. Inte alla känner till att han tillhörde en familj bestående av rikt begåvade personer. Uppfinningen av nitroglycerin som sprängämne, senare utvecklad till dynamit, gjordes i nära samarbete med fadern, ett universalsnille av en sort som inte längre finns. Immanuel Nobel byggde den första pontonbron över Skurusundet, ritade hus, uppfann undervattensminan, konstruerade ångmaskiner… I hans spår följde inte bara Alfred utan också dennes bröder Ludvig och Robert. De växte upp i S:t Petersburg, där fadern på 1840- och 50-talen drev en mekanisk verkstad. När Alfred flyttade tillbaka till Sverige blev bröderna kvar. Ludvig drev en av Rysslands framgångsrikaste maskinfabriker och Robert lade grunden till landets största oljebolag. Ludvigs son Emanuel utvecklade sedan det nobelska industriimperiet till ett av landets mäktigaste. Allt detta försvann i 1917 års revolutionsstorm, då familjen Nobel tvingades lämna Ryssland och i Sovjetunionen försjönk namnet Nobel i total glömska. Alfred Nobel har med instiftandet av sitt pris nått internationell ryktbarhet. Hans fars och bröders gärningar var minst lika märkliga. Hur snillrikheten fördelades i familjen ”Immanuel Nobel & Söner” är i själva verket en öppen fråga, som denna bok försöker finna svaret på.