Ljus över landet och andra litteratursociologiska uppsatser

"Ljus över landet" är den fängslande titeluppsatsen i Lars Furulands bok. Författaren följer utvecklingen från talgdanken till metalltrådslampan och visar med exempel ur litteraturen vad elektrifieringen betydde för människors liv och arbete. Det nya läsljuset förändrade också den folkliga läskulturen i Norden och bidrog till ett nytt symbolspråk i litteraturen. Avslutningsvis ställer Furuland frågan om det begynnande 1900-talets folkbildarvision om "Ljus över landet" nu är hotad. Kan drömmen om den kvalificerade boken som medium för hela folket överleva i den nya elektroniska kulturen? Ur den svenska folkläsningens historia berättar Furuland också i uppsatser om "Konsten att läsa", om billigböcker i Sverige alltifrån kolportörerna på 1800-talets marknadstorg med sina skillingtryck till vår egen tids En bok för alla. I en annan studie presenteras den första antologi med profan skönlitteratur och naturvetenskaplig folkupplysning som nådde ut över hela vårt land, Läsebok för folkskolan (1868). Den mest omfattande uppsatsen handlar om hur arbetet har skildrats i svensk litteratur alltifrån psalmisterna, Linné och 1800-talets nationalskalder fram till Moa Martinson, Folke Fridell, Göran Palm och Mary Andersson. Avsnittet om "Svensk arbetarskildring" rymmer essäer om arbetarförfattare som Hedenvind, Ivar Lo, Jan Fridegård och Lars Ahlin. En annan avdelning ger exempel på hur Sverige kring sekelskiftet 1900 började få en bokutgivning som kunde tillerkännas rangen av att vara en "Barnens nationallitteratur". Även den i Sverige glömda och försummade svensk-amerikanska litteraturen ägnas en studie. Volymen avslutas med uppsatsen "Litteratur och samhälle", en överblick av litteratursociologins forskningsfält och metoder.