Bisfenol A. SOU 2014:90. Kartläggning och strategi för minskad exponering : Betänkande från Bisfenol A- utredningen Upplaga 1

Kartlägger användningsområden för bisfenol A och lämnar förslag till hur exponeringen för ämnet från material i kontakt med livsmedel kan minskas. Utredaren slår fast att bisfenol A kan fasas ut från de främsta exponeringskällorna, vilka är termopapper och ytskikt i kontakt med livsmedel, utan att det får allvarliga ekonomiska konsekvenser för samhället. För att lyckas med det krävs dock att ämnet tas bort från kvitton så snart som möjligt. Dessutom bör ämnet tas bort från de ytskikt som finns på insidan av mat- och dryckesförpackningar av metall - så fort som möjligt men allra senast till år 2020, menar regeringens utredare. Regeringen bör också formulera ett mål om att bisfenol A ska vara borta från ytskikt i kontakt med livsmedel före 2020. Därigenom får alla aktörer en tydlig tidsram och skälig tid för omställning. Utfasningen kan komma att kräva lagstiftning. Regeringen bör dock även här avvakta utfallet av pågående EU-processer. Bl.a. annat kan en uppgradering av bisfenol A i fråga om dess påverkan på fortplantningsförmågan leda till nya möjligheter att reglera användningen av ämnet på EU-nivå. Bisfenol A är ett ämne som har en bred användning i samhället, främst vid tillverkning av plaster och epoxi. Det förekommer bland annat i ytskikt i konservburkar, varifrån det kan vandra ut i maten, och i kvitton och biljetter. Låga halter av bisfenol A påträffas i nästan alla urin- och blodprov från människa vilket tyder på att vi är kontinuerligt exponerade för ämnet. Bisfenol A är hormonstörande och reproduktionsstörande. Det finns dock olika uppfattningar om vilka effekter som är relevanta för människors hälsa och vid vilka halter dessa effekter kan uppstå. I dag finns ett förbud inom EU mot bisfenol A i nappflaskor. Sverige har även ett förbud mot bisfenol A i lock till barnmatsburkar.