Brev från Herrens bröder : S:t Jakob och S:t Judas brev

Två av Jesu bröder skrev brev som kom med i Nya testamentets skrifter, S:t Jakob och S:t Judas. Breven lästes i den tidiga kyrkan och erkändes allmänt. Men när kanon fastställdes, alltså vilka skrifter som skulle räknas som rättesnöre för kyrkans tro och lära, tycks de först ha hamnat i skymundan. För till vem var de skrivna? Och när? Inledningen till S:t Jakobs brev anger att han är Guds och Herren Jesu Kristi tjänare. S:t Judas presenterar sig som Jesu Kristi tjänare, Jakobs bror. Det är allt. Båda tycks höra till den judekristna traditionen, lojala mot judisk tro och ordning, fast innan kyrka och synagoga skildes åt. Evangelierna är eniga om att Jesusrörelsen, Jesu folkmission, började i Galileen med att Jesus predikade och undervisade i deras synagogor och botade alla slags sjukdomar. Så småningom vandrade han upp till Jerusalem och de avgörande händelserna där. Efter uppståndelsen gav han besked att lärjungarna skulle bege sig till Galileen. Där skulle de återse honom. Men efter S:t Stefanos martyrdöd och förföljelsen som följde, försvinner Galileen ur blickfånget. Vad hände med alla som trodde på Jesus i Galileen? Är Bergspredikan och S:t Jakobs och S:t Judas brev de enda spåren efter kyrkan i Galileen?