Den representativa demokratins principer; Bernard Manin; 2002

Den representativa demokratins principer Upplaga 1

av Bernard Manin
Varken de antika tänkarna, med Aristoteles som främsta namn, eller 1700-talets stora statsteoretiker, såsom Rousseau eller Montesquieu, uppfattade valet som en särskilt demokratisk metod att utse politiska ledare. I stället såg de lottningen som den demokratiska urvalsmetoden framför andra. Det visar Bernard Manin i denna fascinerande genomgång av en central del av den politiska idéhistorien. När de representativa styrelseskicken infördes i slutet av 1700-talet skedde det i medveten avsikt att begränsa det folkliga inflytandet. Den stora skillnaden mellan direktdemokrati och representativ demokrati går mellan system som bygger på lottning och sådana som tillämpar val, hävdar Manin.
I en avslutande teoretisk analys av valets mekanismer visar han också att valet till sin natur är elitistiskt: det leder oundvikligen till att personer som är överlägsna väljarna blir utsedda till makthavare/representanter.
Bernard Manin är professor i statsveteskap vid New York University och forskningschef vid Centre National de la Recherche Scientifique i Paris.
Varken de antika tänkarna, med Aristoteles som främsta namn, eller 1700-talets stora statsteoretiker, såsom Rousseau eller Montesquieu, uppfattade valet som en särskilt demokratisk metod att utse politiska ledare. I stället såg de lottningen som den demokratiska urvalsmetoden framför andra. Det visar Bernard Manin i denna fascinerande genomgång av en central del av den politiska idéhistorien. När de representativa styrelseskicken infördes i slutet av 1700-talet skedde det i medveten avsikt att begränsa det folkliga inflytandet. Den stora skillnaden mellan direktdemokrati och representativ demokrati går mellan system som bygger på lottning och sådana som tillämpar val, hävdar Manin.
I en avslutande teoretisk analys av valets mekanismer visar han också att valet till sin natur är elitistiskt: det leder oundvikligen till att personer som är överlägsna väljarna blir utsedda till makthavare/representanter.
Bernard Manin är professor i statsveteskap vid New York University och forskningschef vid Centre National de la Recherche Scientifique i Paris.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2002
ISBN: 9789171508843
Förlag: Studentlitteratur AB
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 260 st
Varken de antika tänkarna, med Aristoteles som främsta namn, eller 1700-talets stora statsteoretiker, såsom Rousseau eller Montesquieu, uppfattade valet som en särskilt demokratisk metod att utse politiska ledare. I stället såg de lottningen som den demokratiska urvalsmetoden framför andra. Det visar Bernard Manin i denna fascinerande genomgång av en central del av den politiska idéhistorien. När de representativa styrelseskicken infördes i slutet av 1700-talet skedde det i medveten avsikt att begränsa det folkliga inflytandet. Den stora skillnaden mellan direktdemokrati och representativ demokrati går mellan system som bygger på lottning och sådana som tillämpar val, hävdar Manin.
I en avslutande teoretisk analys av valets mekanismer visar han också att valet till sin natur är elitistiskt: det leder oundvikligen till att personer som är överlägsna väljarna blir utsedda till makthavare/representanter.
Bernard Manin är professor i statsveteskap vid New York University och forskningschef vid Centre National de la Recherche Scientifique i Paris.
Varken de antika tänkarna, med Aristoteles som främsta namn, eller 1700-talets stora statsteoretiker, såsom Rousseau eller Montesquieu, uppfattade valet som en särskilt demokratisk metod att utse politiska ledare. I stället såg de lottningen som den demokratiska urvalsmetoden framför andra. Det visar Bernard Manin i denna fascinerande genomgång av en central del av den politiska idéhistorien. När de representativa styrelseskicken infördes i slutet av 1700-talet skedde det i medveten avsikt att begränsa det folkliga inflytandet. Den stora skillnaden mellan direktdemokrati och representativ demokrati går mellan system som bygger på lottning och sådana som tillämpar val, hävdar Manin.
I en avslutande teoretisk analys av valets mekanismer visar han också att valet till sin natur är elitistiskt: det leder oundvikligen till att personer som är överlägsna väljarna blir utsedda till makthavare/representanter.
Bernard Manin är professor i statsveteskap vid New York University och forskningschef vid Centre National de la Recherche Scientifique i Paris.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)