Det heliga utanförskapet - Sverige som åskådare och aktör i Europa och i vä Upplaga 1

Den svenska neutraliteten har varit central i alla 1900-talets debatter, den har varit vägledande vid beslut om anslutning, till Nationernas förbund, Förenta nationerna och EG. Även om den har varit bergfast förankrad som princip, har den alltid kunnat omdefinieras. Förmågan att anpassa politiken till nya verkligheter och krav har varit påfallande. Efter Sveriges inträde i EU har neutraliteten ersatts av alliansfriheten, som nu tillmäts allehanda egenvärden. Det är som om utanförskapet är något att vara stolt över, något som bevarar Sveriges "unika" roll i världen. Hur har det blivit så här? När blev neutralitetspolitiken/alliansfriheten en säkerhetspolitisk överdoktrin i Sverige? Regeringens ovilja att diskutera neutralitetspolitiken har varit påtaglig. Alla som ifrågasatt det svenska utanförskapet har fått erfara att det råder omvänd bevisbörda i svensk säkerhetspolitisk debatt. Men en diskussion av Sveriges ställningstagande är nödvändig -- att säga nej är också ett ställningstagande. Per Ahlin är utrikesredaktör på Dagens Nyheter