Frihetstidens monarki : konungamakt och offentlighet i 1700-talets SverigeUpplaga 1

Vad hade monarkin för funktion när monarken inte hade någon? Efter Karl XII:s död upphävdes enväldet och Sveriges konung reducerades till närmast en symbolgestalt. Monarkin fortsatte dock att vara en oumbärlig del av statsskicket. I denna bok utreds konungens roll i frihetstidens politik, här berättas vilken bild av regenten som förmedlades genom tidens informationskanaler och här klargörs vilka tankar vanliga undersåtar hyste om monarken. Med hjälp av ett varierande källmaterial och tidigare opublicerade bilder beskriver historikern Jonas Nordin en tid då konungarnas inflytande drastiskt minskades. Namnstämpeln har gått till eftervärlden som den yttersta symbolen för konungens maktlöshet, men det hör till frihetstidens många paradoxer att den i själva verket togs till för att rädda monarkin. Samtidigt som monarkins reella makt kringskars ökade dess symboliska betydelse och offentliga genomslag. Undersåtarna fick veta mer om regenternas offentliga och privata liv än någonsin tidigare och epoken såg några av de mest påkostade kungliga ceremonierna i Sveriges historia.