Hilda : änglamakerskanUpplaga 1

Hilda Nilsson, född Lagerstedt blev känd som änglamakerskan på Bruksgatan. År 1915-1916 dränkte och ströp hon åtta spädbarn som hon fått i sin vård. Genom polisrapporter och domstolsprotokoll framträder en bild av Hildas dramatiska liv. Ett liv som prostituerad och som fostermamma i ett Helsingborg omgärdat av ett världskrig. Hildas desperata kamp för att försörja sig fick slutligen oerhörda konsekvenser. Hilda är Sveriges enda kända kvinnliga seriemördare. Hon dömdes till döden, men blev aldrig avrättad eftersom hon dog på citadellet i Landskrona strax efter dödsdomen. Dödsorsaken blev föremål för diskussion. Begick hon självmord, dog hon en naturlig död, eller mördades hon? Om hon levt en månad till, så hade hon fått ta emot ett avslag på sin nådeansökan. Hon kunde då ha blivit den sista person som avrättats i Sverige. Men Hilda Nilsson var inte bara förövare. Hon var också ett offer. Offer för den tidens syn på ensamstående kvinnor med utomäktenskapliga barn. Hon födde själv två barn som avled ganska snart efter att de fötts. En ”fallen” kvinna som saknade ett socialt nätverk omkring sig hade små möjligheter att ta hand om ett nyfött barn på egen hand. Detta gav upphov till en affärsverksamhet med fosterbarn. Barnen lämnades bort till fostermammor mot betalning. Oftast var överenskommelsen ”Ett för allt”. En engångssumma som betalades till fostermamman och som skulle täcka utlägg för barnet till dess det fyllt femton år. Beloppet var så orimligt lågt att endast den okunnige kunde tro att dessa pengar skulle räcka under så lång tid. Ofta missköttes barnen och ganska snart efter överlämnandet kunde de dö av svält, kyla eller misshandel. Den biologiska mamman efterfrågade sällan sitt bortlämnade barn och fostermamman kunde behålla pengarna för egen del.