Jämlik ålderdom?: i samtiden och framtiden Upplaga 1

En god ålderdom beskrivs ofta som möjlig för alla att uppnå och äldre beskrivs som en enhetlig kategori. Denna bok tar sin utgångspunkt i att åldrande och pensionering inte är homogena erfarenheter som utplånar skillnader mellan individer. Författarna visar hur livsvillkoren för äldre människor skiljer sig åt och vilka konsekvenser detta får, inte bara för individer utan även för samhället i stort. Läs mer Ojämlikheten bland äldre tar sig många uttryck. I bokens kapitel ställs frågor om möjligheter att arbeta längre, och hur det går för dem som måste sluta arbeta i förtid. Andra frågor är hur det nya pensionssystemet fungerar ur rättvisesynpunkt, liksom hur jämlikt samhället egentligen är när det gäller ekonomi, hälsa och äldreomsorg. Boken visar att ojämlikhet i ålderdomen existerar i varierande grad och inom flera välfärdsområden. Med mer jämlika livsvillkor skapas förutsättningar för en god ålderdom för fler. Boken vänder sig till studerande inom socialt arbete, sociologi, vårdvetenskap och närliggande ämnen, i synnerhet på kurser med inriktning på äldre och välfärdsfrågor. Om författarna Lars Andersson är professor i gerontologi vid NISAL, Linköpings universitet, samt knuten till Stiftelsen Äldrecentrum. Hans forskning om åldrande och äldre har behandlat pensionering, äldre arbetskraft, ålderism, ensamhet och sociala relationer, formell och informell omsorg, psykisk ohälsa och folkhälsofrågor. Han är också redaktör för tidskriften International Journal of Ageing and Later Life. Stefan Fors är sociolog och fil. dr i socialt arbete. I dag arbetar han som forskare vid Aging Research Center, ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut som drivs i samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. Hans forskning handlar främst om hälsoutveckling och socioekonomiska skillnader i hälsa bland äldre. Anders Klevmarken är professor emeritus i ekonometri, Uppsala Universitet. Han har under senare år främst studerat hur den åldrande svenska befolkningen påverkar de äldres inkomstutveckling, hälsovård och omsorg, samt betingelserna för att äldre ska förvärvsarbeta även efter nuvarande normala pensionsålder. Den metodik som använts bygger bland annat på så kallad mikrosimulering av levnadsbetingelserna för ett stort urval av svenskar. Urban Lundberg är fil. dr i historia och sedan 2012 verksam vid Stockholms universitet. Han disputerade på en avhandling om 1990-talets stora pensionsreform, och hans forskning tangerar olika aspekter av svensk, nordisk och europeisk välfärd, samt relationen mellan stat och individ i svenskt samhällsliv. För närvarande arbetar han med ett projekt om den svenska biståndspolitikens historia. Ann-Britt Sand är fil. dr i sociologi och arbetar som universitetslektor och forskare vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet samt som forskare vid det av regeringen inrättade Nationellt kompetenscentrum Anhöriga (www.anhoriga.se). Hennes forskning har fokuserat såväl arbets- och försörjningsproblematik som sociala och psykologiska konsekvenser av anhörigomsorg. Nuvarande forskningsprojekt handlar om anhörigomsorgens pris. Marta Szebehely är professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Hon har forskat om äldreomsorg och andra omsorgsfrågor ur vardags-, genus- och socialpolitiska perspektiv sedan mitten av 1980-talet, och hon är särskilt intresserad av familjens, kommunens och marknadens skiftande betydelse för äldre människors omsorg i olika länder. För närvarande leder hon forskningsprogrammet Omsorg i omvandling: vardagsliv, organisering och välfärdspolitik. Mats Thorslund är professor i socialgerontologi vid Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet. Hans forskning rör den äldre befolkningens levnadsvillkor, behoven av vård och omsorg, liksom hur behoven varierar över tid och mellan olika grupper i samhället. Han har också beskrivit och analyserat effekterna av förändringar i välfärdssystemet för äldreomsorgen, för familjerna och för de äldre själva. Alan Walker är professor i socialpolitik och socialgerontologi vid University of Sheffield. Han leder de stora projekten New Dynamics of Ageing Programme, the European Research Area in Ageing och the FUTURAGE Project. Hans forskning spänner över ett brett fält inom social analys, socialpolitik och social planering och har publicerats i trettio böcker samt flera hundra artiklar, rapporter och bokkapitel. Peter Öberg är docent i sociologi och lektor i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Hans forskning om åldrande har bland annat handlat om ensamhet, attityder, livshistoria, demografiska förändringar och livslopp, kroppsbild och identitet. Hans nuvarande forskningsprojekt handlar om nya intima relationer på äldre dagar och äldres förändrade intimitetsformer i det senmoderna samhället.