Kodboken : konsten att skapa sekretess - från det gamla Egypten till kvantkryptering Upplaga 1

Simon Singh lyckades med Fermats gåta att göra matematikens historia till en bästsäljare. Nu skriver han i Kodboken om kodernas och krypteringens historia och det är en historia om ond bråd död och stormande passioner. Maria Stuart, till exempel, avrättades efter att hennes kodade brev dechiffrerats och visat sig innehålla planer på att mörda drottning Elisabet. Alan Turing knäckte nazisternas Enigmakod, som visade den tyska flottans positioner, och förändrade därigenom världens gång. Ett exempel på vetenskaplig passion är historien om Michael Ventris, som 1952 lyckades tyda skriften linear B på några lertavlor från Kreta och därmed förändrade våra kunskaper om det antika Grekland. Om Fermats gåta skrev Gabriella Håkansson i Allt om Böcker: "Någon har kastat fram tanken att 90-talets stora berättelse kanske inte döljer sig i romanen, utan i helt andra former, som till exempel dokumentären eller den historiska essän. Boken om Fermats gåta får också mig att tänka i sådana banor. Den är definitivt så storartad och genial att den ifråga om underhållning och fräschör slår de flesta samtida romaner med hästlängder."