Kris i ledningen för svensk polis : mordet på Anna Lindh inget undantag

- Mordet på Olof Palme 1986 - Nazistdemonstrationen i Stockholm 1997 - Polismorden i Malexander 1999 - Reclaim the City i Stockholm 1999 - EU-toppmötet i Göteborg 2001 - Mordet på Anna Lindh 2003 - Dubbelmordet i Linköping 2004 - Hagamannen i Umeå 1999-2005 - Polismordet i Nyköping 2007 Allvarliga händelser avslöjar brister i ledningen för svensk polis. Göteborgskommittén, som granskade polisinsatsen vid EU-toppmötet i Göteborg 2001, konstaterade att polisens brister i samband med det mötet förefaller finnas inom polisen som helhet. Händelser som mordet på Olof Palme och polismorden i Malexander antyder enligt kommittén att det finns ett grundläggande strukturellt problem inom polisen. Den pensionerade polisintendentenEric Rönnegård beskriver polisens hantering av dessa och andra uppmärksammade händelser under senare år. Att det finns ett grundläggande strukturellt polisiärt problem blir uppenbart. Eric Rönnegårds bok är en stark skildring inifrån polisverksamheten. Den bild han ger är omskakande. Hanteringen av mordet på utrikesminister Anna Lindh är den röda tråden i hans genomgång. Spaningsledaren Leif Jennekvists bok om mordet på Anna Lindh bidrog förmodligen till att en granskning av polisens hantering i samband med mordet uteblev. Den som uppfattat Leif Jennekvists bok om mordet som en dokumentär kommer emellertid att radikalt få omvärdera sin uppfattning. Självkritik är inte polisens starkaste gren. Poliskulturen uppmuntrar inte till det. Sökandet efter syndabockar är överordnat målet att utveckla och förbättra. Eric Rönnegårds bok är därför högst angelägen. Förhoppningen är att den leder till en konstruktiv diskussion. En diskussion som leder till allvarligt menade insatser för att åtgärda de strukturella problemen inom polisen.