Kunskapsstyrning i besöksnäringen : regionala samordnares perspektiv på kunskap i destinationsutveckling

Denna rapport handlar om hur kommunerna arbetar med utvecklings- och tillväxtarbete. Förväntningarna på att kommuner ska verka för lokalt utvecklingsarbete har inneburit växande åtaganden för den kommunala sektorn. Genom rapporten redovisas och analyseras resultaten från en enkätstudie som riktade sig till näringslivsanvariga tjänstepersoner i samtliga kommuner i Sverige. Genom enkäten ställdes frågor om vad kommunerna i Sverige gör inom området utvecklings- och tillväxtarbete och på vilket sätt resurser för det här området genereras genom externa relationer med andra kommuner, regionala organ, EU samt statliga organisationer. Resultatet från enkätstudien redovisas dels för alla kommuner som besvarat enkäten (62 procent av Sveriges kommuner) sammantaget och dels uppdelat på olika kommunkategorier. Denna kategorisering utgår från SKLs kommungruppsindelning. Den sammanfattande diskussionen utgår från tre slutsatser. För det första kvarstår det som kan betraktas vara det traditionella området för kommunernas tillväxtarbete – som centreras kring kontaktskapande arbete med lokala nätverk, organisationer och företag – som ett centralt moment för kommunernas lokala tillväxtarbete. Detta område benämner vi näringslivsarbete och det omfattar att främja sektorsövergripande kommunikation mellan kommunen och de lokala företagen. Detta område omfattar även att arbeta med platsmarknadsföring. För det andra har synen på vad utvecklings- och tillväxtarbete omfattar breddats. Detta ställer krav på samverkan över traditionella gränser inom kommunens förvaltning. Enkätresultatetet visar erfarenheter av att arbetet genom kommunernas näringslivsfunktion innebär att bli involverad för frågor om fysisk planering och för kompetensutveckling. Tidigare studier och den genomförda enkäten illustrerar att kommunernas utvecklings- och tillväxtarbete har kommit att breddats till att relatera till samtliga delar av hållbar utveckling. Samtidigt framträdet frågor om ekonomisk hållbarhet och fysisk planering mer tydligt än frågor om social hållbarhet, genom exempelvis arbetsmarknadsfrågor, och ekologiskt hållbarhet, genom exempelvis samverkan med miljönätverk. Slutsats nummer tre handlar om hur tillväxtarbete sker på olika sätt i olika geografier. Enkätstudien visar att kommunkategorier som i högre grad är beroende av sina egna lokala arbetsmarknader (dvs. större städer, mindre städer och landsbygdskommuner) är mer aktiva inom det lokala tillväxtarbetet jämfört med utpendlingskommuner, samtidigt som profilen för det här arbetet skiljer sig åt mellan de tre kategorier av kommuner som är mest aktiva. För att värdera resultatet som framkommer genom studien som presenteras och diskuteras i den här rapporten är det också viktigt att påminna om begränsningarna. Det empiriska materialet har genererats genom en enkätstudie som riktade sig till tjänstepersoner i ledningen för kommunernas näringslivsfunktioner. Det betyder att resultatet har genererats utifrån hur en respondent per kommun har besvarat frågor om det breda fält lokalt utvecklingsarbete berör. Studiens design har syftat till att ge en översikt som genererar frågor för fördjupade studier. Ett angeläget tema för framtida studier är frågan om geografiska beroendeförhållanden för det lokala utvecklingsarbetet och som innebär att fördjupa förståelsen för varierande förutsättningar för kommunernas utvecklingsarbete och hur detta skapar villkor för samverkan med andra politiska nivåer och andra kommuner. Jämförelser mellan olika kommunkategorier visar att kommunernas samverkan ser olika ut och att profilen för det lokala utvecklingsarbetet varierar.