Man kan inte så noga veta...Upplaga 1

Det här är en skildring av en utvecklingsprocess som en arbetsgrupp inom barn- och ungdomspsykiatrin i Gällivare gör tillsammans med de familjer och samarbetspartners som de har i uppdrag att hjälpa. Boken handlar om öppna samtal med alla berörda i utredningar om vad som måste till för att barn och ungdomar som far illa skall bli beskyddade. Den handlar också om en utforskning av dessa utredningar. Frågor som diskuteras är: – Hur ska vi i samverkan med olika samarbetspartners och patienter tillsammans kunna utveckla ett kliniskt utrednings- och behandlingsarbete bäst möjligt anpassat till våra patienters och samarbetspartners behov av hjälp? – Hur ska vi tillsammans med våra patienter och olika sam- arbetspartners kunna bedriva klinisk forskning som bäst möjligt tillvaratagit våra egna behov av att förstå hur vi bäst möjligt ska kunna ge den hjälpen? – Hur kan dessa arbetsprocesser ömsesidigt gripa in i och för- ändra varandra och oss själva i teamet? I ett kapitel binder professor Tom Andersen ihop bokens två delar: den första som handlar om den praktiska utredningen i barnavårdsärenden och den andra som omfattar forskning omkring utredningsprocessen.Läs mer om boken på studentlitteratur.se