Med livet som redskap

Ingen kan komma tillrätta med allt i sitt eget liv. Men för en god själasörjare är det viktig att vara förtrogen med sin egen livsberättelse -- inte för att få en källa med egna exempel att ösa ur i mötet med människor i själavården, men för att kunna vara lyhörd och varsam i mötet. Hjälpen är inte att lyssnaren berättar sin egen historia, men lyssnar med sin egen erfarenhet. I den här boken berättar sex själavårdare om erfarenheter som format deras liv. Någon lever fortfarande med ärren i själen från en barndom med ständiga uppbrott, en annan bär på sorgen efter sina barn, en tredje har formats av en uppväxt med kronisk sjukdom i familjen. Tillsammans har de också bearbetat några teman som ofta återkommer i själavårdande möten mellan människor: skuld, nåd och frågan om Guds godhet i en ond värld. Författarna har olika utgångspunkter och lever i skilda traditioner, men gemensamt siar de på en tro som har öppenhet och djup, tankereda och värme, helighet och enkelhet -- en tro som ger läkedom och mod även när det svåra möter. Göran Bergstrand är präst i Svenska kyrkan, psykoterapeut och själavårdare Monica Bexell är dominikansyster och psykoterapeut Magnus Lidbeck är präst i Svenska kyrkan, S:t Lukasterapeut och själavårdslärare Birgitta Norell är präst i Svenska kyrkan och sjukhuspräst i Stockholm Larsåke W Persson är pastor i Svenska Baptistsamfundet S:t Lukasterapeut och själavårdslärare Christina Wåhlin är pastor i Pingströrelsen och sjukhuspastor i Stockholm