Miljörättslig kontroll av genteknik; Charlotta Zetterberg; 1997

Miljörättslig kontroll av genteknik

av Charlotta Zetterberg
Bokpresentation Den snabba utvecklingen på genteknikområdet har under de senaste decennierna kommit att utmana rättsutvecklingen. Vilka miljörisker och vilka etiska betänkligheter föreligger och på vilket sätt fångar den svenska lagstiftningen upp sådana aspekter? Det övergripande syftet med denna bok är att undersöka i vad mån ett försiktighetstänkande karaktäriserar svensk lagstiftning och myndighetspraxis i fråga om utsättningar av genetiskt modifierade organismer (GMO). Boken bygger på en konsekvensanalys där regler och regelsystem undersöks i förhållande till hur de uppfyller miljömål med beaktande av risker och etiska aspekter. Boken innehåller en genomgång av de svenska rättsreglerna på genteknikområdet mot bakgrund av EG-rätt och internationell rätt. Jämförelser görs även med exempel från några nordiska länders ”gentekniklagar” liksom med några regler i USA:s lagstiftning om GMO. Författaren visar att svenska rättsregler på området saknar preciseringar vilket kan göra att de intentioner som förelegat regleringen inte förverkligas. Bristen på preciseringar vad gäller etiska hänsyn enligt den svenska gentekniklagen medför att etiska hänsyn överhuvudtaget inte prövas vad gäller utsättningar av genetiskt modifierade växter. Vidare medför bristen på preciseringar vad gäller riskbedömningarna att dessa avgränsas. Överhuvudtaget är flera moment i riskbedömningen föremål för subjektiva bedömningar. Ett försiktighetstänkande motverkas dessutom av flera tröghetsfaktorer när det gäller den enskildes liksom det enskilda landets möjligheter att påverka rättstillämpning respektive lagstiftning på genteknikområdet.
Bokpresentation Den snabba utvecklingen på genteknikområdet har under de senaste decennierna kommit att utmana rättsutvecklingen. Vilka miljörisker och vilka etiska betänkligheter föreligger och på vilket sätt fångar den svenska lagstiftningen upp sådana aspekter? Det övergripande syftet med denna bok är att undersöka i vad mån ett försiktighetstänkande karaktäriserar svensk lagstiftning och myndighetspraxis i fråga om utsättningar av genetiskt modifierade organismer (GMO). Boken bygger på en konsekvensanalys där regler och regelsystem undersöks i förhållande till hur de uppfyller miljömål med beaktande av risker och etiska aspekter. Boken innehåller en genomgång av de svenska rättsreglerna på genteknikområdet mot bakgrund av EG-rätt och internationell rätt. Jämförelser görs även med exempel från några nordiska länders ”gentekniklagar” liksom med några regler i USA:s lagstiftning om GMO. Författaren visar att svenska rättsregler på området saknar preciseringar vilket kan göra att de intentioner som förelegat regleringen inte förverkligas. Bristen på preciseringar vad gäller etiska hänsyn enligt den svenska gentekniklagen medför att etiska hänsyn överhuvudtaget inte prövas vad gäller utsättningar av genetiskt modifierade växter. Vidare medför bristen på preciseringar vad gäller riskbedömningarna att dessa avgränsas. Överhuvudtaget är flera moment i riskbedömningen föremål för subjektiva bedömningar. Ett försiktighetstänkande motverkas dessutom av flera tröghetsfaktorer när det gäller den enskildes liksom det enskilda landets möjligheter att påverka rättstillämpning respektive lagstiftning på genteknikområdet.
Utgiven: 1997
ISBN: 9789176783689
Förlag: Iustus
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 301 st
Bokpresentation Den snabba utvecklingen på genteknikområdet har under de senaste decennierna kommit att utmana rättsutvecklingen. Vilka miljörisker och vilka etiska betänkligheter föreligger och på vilket sätt fångar den svenska lagstiftningen upp sådana aspekter? Det övergripande syftet med denna bok är att undersöka i vad mån ett försiktighetstänkande karaktäriserar svensk lagstiftning och myndighetspraxis i fråga om utsättningar av genetiskt modifierade organismer (GMO). Boken bygger på en konsekvensanalys där regler och regelsystem undersöks i förhållande till hur de uppfyller miljömål med beaktande av risker och etiska aspekter. Boken innehåller en genomgång av de svenska rättsreglerna på genteknikområdet mot bakgrund av EG-rätt och internationell rätt. Jämförelser görs även med exempel från några nordiska länders ”gentekniklagar” liksom med några regler i USA:s lagstiftning om GMO. Författaren visar att svenska rättsregler på området saknar preciseringar vilket kan göra att de intentioner som förelegat regleringen inte förverkligas. Bristen på preciseringar vad gäller etiska hänsyn enligt den svenska gentekniklagen medför att etiska hänsyn överhuvudtaget inte prövas vad gäller utsättningar av genetiskt modifierade växter. Vidare medför bristen på preciseringar vad gäller riskbedömningarna att dessa avgränsas. Överhuvudtaget är flera moment i riskbedömningen föremål för subjektiva bedömningar. Ett försiktighetstänkande motverkas dessutom av flera tröghetsfaktorer när det gäller den enskildes liksom det enskilda landets möjligheter att påverka rättstillämpning respektive lagstiftning på genteknikområdet.
Bokpresentation Den snabba utvecklingen på genteknikområdet har under de senaste decennierna kommit att utmana rättsutvecklingen. Vilka miljörisker och vilka etiska betänkligheter föreligger och på vilket sätt fångar den svenska lagstiftningen upp sådana aspekter? Det övergripande syftet med denna bok är att undersöka i vad mån ett försiktighetstänkande karaktäriserar svensk lagstiftning och myndighetspraxis i fråga om utsättningar av genetiskt modifierade organismer (GMO). Boken bygger på en konsekvensanalys där regler och regelsystem undersöks i förhållande till hur de uppfyller miljömål med beaktande av risker och etiska aspekter. Boken innehåller en genomgång av de svenska rättsreglerna på genteknikområdet mot bakgrund av EG-rätt och internationell rätt. Jämförelser görs även med exempel från några nordiska länders ”gentekniklagar” liksom med några regler i USA:s lagstiftning om GMO. Författaren visar att svenska rättsregler på området saknar preciseringar vilket kan göra att de intentioner som förelegat regleringen inte förverkligas. Bristen på preciseringar vad gäller etiska hänsyn enligt den svenska gentekniklagen medför att etiska hänsyn överhuvudtaget inte prövas vad gäller utsättningar av genetiskt modifierade växter. Vidare medför bristen på preciseringar vad gäller riskbedömningarna att dessa avgränsas. Överhuvudtaget är flera moment i riskbedömningen föremål för subjektiva bedömningar. Ett försiktighetstänkande motverkas dessutom av flera tröghetsfaktorer när det gäller den enskildes liksom det enskilda landets möjligheter att påverka rättstillämpning respektive lagstiftning på genteknikområdet.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)