Rätten till privatlivet : och moralen bakom omoralen i svensk press

I Rätten till privatlivet undersöker historikern Mattias Hessérus hur idén om en definierad och skyddad privatsfär i Sverige förändras och växer sig starkare under 1900-talet och hur den svenska pressen har motiverat intrång i privatlivet. Undersökningen behandlar perioden 1920 1980 och utgår från striden kring tidningen Fäderneslandet. Tidningen bedrev under 1920-talet en journalistik som fortfarande är unik när det gäller avslöjandet av människors privata angelägenheter. Den ansågs så hänsynslös att den blev bojkottad och tvingades till nedläggning 1927 av en samlad press och av en bred folklig opinion. Bojkotten mot Fäderneslandet var också upptakten till en period i svensk historia då gränserna för privatlivet stakades ut och synliggjordes, och då samhällets värderingar förändrades i grunden. Genom 1920-talets sedlighetsdebatt, 1950-talets homosexjakt och 1960-talets utmanande publicistik kom frågan om privatlivets helgd att ställas på sin spets. Rätten till privatlivet ger ett historiskt perspektiv på dagens debatter om frågan om skyddet för privatlivet, den personliga integriteten och pressens ansvar. Hur värnar man rätten till en fredad sfär i en värld där allt kan göras synligt? Mattias Hessérus är historiker och verksam vid Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Han disputerade vid Uppsala universitet 2016 och har tidigare gästforskat vid Columbia University Graduate School of Journalism, New York, samt vid Centre de sociologie européenne, EHESS, Paris. Hessérus har varit redaktör vid Axess magasin och arbetat för dagspress, radio och tv. Rätten till privatlivet är hans doktorsavhandligen.