Sakrätten, Norden och europeiseringen - Nordisk funktionalism möter kontinental substantialism Upplaga 1

Europeiseringen och internationaliseringen berör allt fler rättsområden. Sakrätten har länge varit orörd. De senaste årens akademiska diskussioner om en europeisk civillagbok (Draft Common Frame of Reference (DCFR)) har visat att vi i Norden har en väldigt annorlunda förståelse av grundläggande sakrättsliga frågor än kontinentala jurister har. Olikheterna är svåra att förstå och formulera. Motpolen till vår nordiska funktionalism är den kontinentala substantialismen. Äganderättsfrågan är det grundläggande (icke)temat för skillnaderna. Hos oss funktionalister saknar den ofta (explicit) betydelse för lösningarna på de olika sakrättsliga konflikterna. För substantialisterna är äganderätten central – och inte endast för de sakrättsliga konflikterna. Och just det sistnämnda förbiser vi lätt. Vi har olika rättslig grundförståelse och därför även olika perspektiv och perception. Det gör en tänkt komparativ sakrättsdialog svår. En komparativ behandling av stora skillnader mellan olika juristtraditioner måste genomföras utan stöd av den traditionella rättsvetenskapen. Bokens tillnärmning – med blick på både metod och perspektiv – är i viss grad interdisciplinär. Den kan därför vara till hjälp även för senare komparativa undersökningar av stora skillnader. Boken gör även uppmärksam på hur starkt vi formas av vår egen (juridiska) normalitet. Bokens avslutande del visar hur metoden konkret kan tillämpas och vad man kan lägga märke till i den nordiska funktionalismen med hjälp av ett substantialistiskt perspektiv. Boken är relevant för jurister med ett intresse för förmögenhetsrätt, sakrätt och komparativ rätt. Den är också intressant för dem, som antingen vill få en konkret bild av europeiseringens utmaningar för den egna rätten, som jobbar internationellt och därför behöver en bild av nordisk rätts möjliga särdrag, eller som är praktiskt intresserade av illustrationer av hur teori kan vara användbar även för den mer praktiskt inriktade juridiken. Författaren har en jur.kand.-examen (Stockholm) och en LL. M. (Osnabrück). Han har en komparativrättslig och internationell bakgrund och var under flera år verksam som forskare i Study Group on a European Civil Code (i arbetsgruppen vid European Legal Studies Institute i Osnabrück), som utarbetade DCFR. Han är väl förtrogen med den gränsöverskridande juridiska dialogens svårigheter. Han är Research Fellow vid Stockholm Centre for Commercial Law. Boken är en lätt bearbetad version av författarens doktorsavhandling, som försvarades vid Universitetet i Bergen.