Sans 2/2026. Kan det bli för mycket av förnuft?

Vad händer när förnuftet blir vår enda kompass? Kan demokratin hantera klimatkrisens bråddjup, eller går valcyklerna i otakt med planetens fysik? Och hur formar våra världsbilder synen på allt från Marsresor och kryptovalutor till konstens och känslans plats i livet? I senaste numret av Sans kretsar texterna kring spänningen mellan att veta och att förstå. Här ryms klimatpolitikens realiteter, geopolitikens riskzoner och de riktigt stora frågorna om människa, teknik och mening – med förnuftet i centrum, men aldrig utan dess mänskliga sammanhang. Innehåll: Christer Sturmark: "Ledare: Att veta och att förstå" Björn Fjæstad: "Från forskningsfronten" Torbjörn Elensky: "Högern och vänstern" Erika Bjerström: "Ambitiös klimatpolitik vinner inga val" Martin Kragh: "Kina–Taiwan: En era av ofred" Torsten Rönnerstrand: "Rousseau – mer aktuell än någonsin" Jasmina Nedevska: "Hur konservatismen spårat ur under Trump" Åsa Wikforss: "Förnuft och känsla" Victoria Larm: "Den sista människan" Anna Victoria Hallberg: "Iris Murdoch, konsten och jag" Gustaf Elias: "Vad är grejen med rutschkanorna på Moderna Museet?" Claes-Magnus Berg: "Pengar luktar inte. Eller gör de det?" Ulf Danielsson: "De största frågorna" Susanna Lewenhaupt & Marcus Pettersson: "Har vi åkt till Mars än?" Sverre Sjölander: "Varför lever vi så länge?" Charmkvark: "Kolumn: Självkörande bilar"