Slöjan : jämställdhet eller kvinnoförtryck; Soleyman Ghasemiani; 2004
endast ny

Slöjan : jämställdhet eller kvinnoförtryck

av Soleyman Ghasemiani
Det moderna och civiliserade samhället tog tidigt avstånd från religioners vidskepliga tolkningar av livet och tillvaron. Det kollektiva och gemensamma fältet är organiserat på vetenskapsbeprövade kunskaper och värderingar som står över de religiösa och etniska tillhörigheterna. Staten, kommuner, myndigheter och andra offentliga inrättningar måste vara tillgängliga på ett sådant sätt som inte utestänger medborgarna från det gemensamma fältet eller förhindrar dem att tillgodoräkna sig deras tjänster. Slöjan är ingen klädsel. Den är ett islamiskt påbud med tydliga patriarkala värderingar om könsroller, om kvinnas underordning, om hennes sexualitet som måste döljas för alla andra förutom den äkta maken. Den ser kvinnan och hennes sexualitet som ett samhällets fördärv. Den måste döljas för att hennes rättmätige herre inte vill ha några konkurrenters snubblande blickar på sin vara. Slöjan är samtidigt en skymf mot männen. De betraktas också som sexgalningar som inte kan hejda sina lustar och är beredda att hoppa på den första kvinnan de får syn på. Det enda motmedlet blir att osynliggöra hennes kvinnlighet så att odjuren, männen, inte väcks till liv. Slöjan är en sådan symbol. Detta glöms bort i debatten. Klädsel kan man ta av sig om det blir varmt eller om man vill bada men slöjan får hon inte ta av sig om det finns någon annan än hennes man. Offentliga inrättningar och myndigheter är till för alla medborgare. De som jobbar där får inte utmärka sig på ett sådant religiöst eller ideologiskt sätt som förolämpar medborgarna eller gör att de avstår sina rättigheter pga detta. Polisstationen, socialkontoret eller Sveriges Television är offentliga inrättningar och myndigheter som skall stå till tjänst för alla medborgare. Den som behöver dessa institutioners hjälp kan inte välja bort dem. En beslöjad kvinna i den positionen gör att jag som individ måste acceptera hennes symboliska förnedrande av mig som man eller kvinna, när jag söker hjälp. En programledare med slöja gör samma sak. Hennes slöja blir inte bara hennes utan SVT:s syn eller tolerans för det slöjan är symbol för. Den beslöjade programledaren gör att jag som medborgare förlorar min rätt att titta och njuta av programmet mosaik eller nyheterna. Myndigheter och alla offentliga institutioner måste vara fria från alla religiösa, etniska, och gruppspecifika värderingar och symboler som inte överensstämmer med det moderna sekulära samhällets grundläggande fri- och rättigheter.
Det moderna och civiliserade samhället tog tidigt avstånd från religioners vidskepliga tolkningar av livet och tillvaron. Det kollektiva och gemensamma fältet är organiserat på vetenskapsbeprövade kunskaper och värderingar som står över de religiösa och etniska tillhörigheterna. Staten, kommuner, myndigheter och andra offentliga inrättningar måste vara tillgängliga på ett sådant sätt som inte utestänger medborgarna från det gemensamma fältet eller förhindrar dem att tillgodoräkna sig deras tjänster. Slöjan är ingen klädsel. Den är ett islamiskt påbud med tydliga patriarkala värderingar om könsroller, om kvinnas underordning, om hennes sexualitet som måste döljas för alla andra förutom den äkta maken. Den ser kvinnan och hennes sexualitet som ett samhällets fördärv. Den måste döljas för att hennes rättmätige herre inte vill ha några konkurrenters snubblande blickar på sin vara. Slöjan är samtidigt en skymf mot männen. De betraktas också som sexgalningar som inte kan hejda sina lustar och är beredda att hoppa på den första kvinnan de får syn på. Det enda motmedlet blir att osynliggöra hennes kvinnlighet så att odjuren, männen, inte väcks till liv. Slöjan är en sådan symbol. Detta glöms bort i debatten. Klädsel kan man ta av sig om det blir varmt eller om man vill bada men slöjan får hon inte ta av sig om det finns någon annan än hennes man. Offentliga inrättningar och myndigheter är till för alla medborgare. De som jobbar där får inte utmärka sig på ett sådant religiöst eller ideologiskt sätt som förolämpar medborgarna eller gör att de avstår sina rättigheter pga detta. Polisstationen, socialkontoret eller Sveriges Television är offentliga inrättningar och myndigheter som skall stå till tjänst för alla medborgare. Den som behöver dessa institutioners hjälp kan inte välja bort dem. En beslöjad kvinna i den positionen gör att jag som individ måste acceptera hennes symboliska förnedrande av mig som man eller kvinna, när jag söker hjälp. En programledare med slöja gör samma sak. Hennes slöja blir inte bara hennes utan SVT:s syn eller tolerans för det slöjan är symbol för. Den beslöjade programledaren gör att jag som medborgare förlorar min rätt att titta och njuta av programmet mosaik eller nyheterna. Myndigheter och alla offentliga institutioner måste vara fria från alla religiösa, etniska, och gruppspecifika värderingar och symboler som inte överensstämmer med det moderna sekulära samhällets grundläggande fri- och rättigheter.
Utgiven: 2004
ISBN: 9789197480932
Förlag: Hanaförlaget
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 96 st
Det moderna och civiliserade samhället tog tidigt avstånd från religioners vidskepliga tolkningar av livet och tillvaron. Det kollektiva och gemensamma fältet är organiserat på vetenskapsbeprövade kunskaper och värderingar som står över de religiösa och etniska tillhörigheterna. Staten, kommuner, myndigheter och andra offentliga inrättningar måste vara tillgängliga på ett sådant sätt som inte utestänger medborgarna från det gemensamma fältet eller förhindrar dem att tillgodoräkna sig deras tjänster. Slöjan är ingen klädsel. Den är ett islamiskt påbud med tydliga patriarkala värderingar om könsroller, om kvinnas underordning, om hennes sexualitet som måste döljas för alla andra förutom den äkta maken. Den ser kvinnan och hennes sexualitet som ett samhällets fördärv. Den måste döljas för att hennes rättmätige herre inte vill ha några konkurrenters snubblande blickar på sin vara. Slöjan är samtidigt en skymf mot männen. De betraktas också som sexgalningar som inte kan hejda sina lustar och är beredda att hoppa på den första kvinnan de får syn på. Det enda motmedlet blir att osynliggöra hennes kvinnlighet så att odjuren, männen, inte väcks till liv. Slöjan är en sådan symbol. Detta glöms bort i debatten. Klädsel kan man ta av sig om det blir varmt eller om man vill bada men slöjan får hon inte ta av sig om det finns någon annan än hennes man. Offentliga inrättningar och myndigheter är till för alla medborgare. De som jobbar där får inte utmärka sig på ett sådant religiöst eller ideologiskt sätt som förolämpar medborgarna eller gör att de avstår sina rättigheter pga detta. Polisstationen, socialkontoret eller Sveriges Television är offentliga inrättningar och myndigheter som skall stå till tjänst för alla medborgare. Den som behöver dessa institutioners hjälp kan inte välja bort dem. En beslöjad kvinna i den positionen gör att jag som individ måste acceptera hennes symboliska förnedrande av mig som man eller kvinna, när jag söker hjälp. En programledare med slöja gör samma sak. Hennes slöja blir inte bara hennes utan SVT:s syn eller tolerans för det slöjan är symbol för. Den beslöjade programledaren gör att jag som medborgare förlorar min rätt att titta och njuta av programmet mosaik eller nyheterna. Myndigheter och alla offentliga institutioner måste vara fria från alla religiösa, etniska, och gruppspecifika värderingar och symboler som inte överensstämmer med det moderna sekulära samhällets grundläggande fri- och rättigheter.
Det moderna och civiliserade samhället tog tidigt avstånd från religioners vidskepliga tolkningar av livet och tillvaron. Det kollektiva och gemensamma fältet är organiserat på vetenskapsbeprövade kunskaper och värderingar som står över de religiösa och etniska tillhörigheterna. Staten, kommuner, myndigheter och andra offentliga inrättningar måste vara tillgängliga på ett sådant sätt som inte utestänger medborgarna från det gemensamma fältet eller förhindrar dem att tillgodoräkna sig deras tjänster. Slöjan är ingen klädsel. Den är ett islamiskt påbud med tydliga patriarkala värderingar om könsroller, om kvinnas underordning, om hennes sexualitet som måste döljas för alla andra förutom den äkta maken. Den ser kvinnan och hennes sexualitet som ett samhällets fördärv. Den måste döljas för att hennes rättmätige herre inte vill ha några konkurrenters snubblande blickar på sin vara. Slöjan är samtidigt en skymf mot männen. De betraktas också som sexgalningar som inte kan hejda sina lustar och är beredda att hoppa på den första kvinnan de får syn på. Det enda motmedlet blir att osynliggöra hennes kvinnlighet så att odjuren, männen, inte väcks till liv. Slöjan är en sådan symbol. Detta glöms bort i debatten. Klädsel kan man ta av sig om det blir varmt eller om man vill bada men slöjan får hon inte ta av sig om det finns någon annan än hennes man. Offentliga inrättningar och myndigheter är till för alla medborgare. De som jobbar där får inte utmärka sig på ett sådant religiöst eller ideologiskt sätt som förolämpar medborgarna eller gör att de avstår sina rättigheter pga detta. Polisstationen, socialkontoret eller Sveriges Television är offentliga inrättningar och myndigheter som skall stå till tjänst för alla medborgare. Den som behöver dessa institutioners hjälp kan inte välja bort dem. En beslöjad kvinna i den positionen gör att jag som individ måste acceptera hennes symboliska förnedrande av mig som man eller kvinna, när jag söker hjälp. En programledare med slöja gör samma sak. Hennes slöja blir inte bara hennes utan SVT:s syn eller tolerans för det slöjan är symbol för. Den beslöjade programledaren gör att jag som medborgare förlorar min rätt att titta och njuta av programmet mosaik eller nyheterna. Myndigheter och alla offentliga institutioner måste vara fria från alla religiösa, etniska, och gruppspecifika värderingar och symboler som inte överensstämmer med det moderna sekulära samhällets grundläggande fri- och rättigheter.
Ny bok
111 kr116 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Ny bok
111 kr116 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)