Slump och synkronicitet : Om meningsfulla sammanträffanden i våra livshistorier Upplaga 1

C. G. Jung promenerar i skogen med en väninna som berättar om en dröm i vilken en räv vägleder henne. Just då dyker en räv upp på stigen och springer framför dem en stund. Är detta en ren slump eller en synkronistisk händelse? Tre kriterier bör uppfyllas för att händelsen ska räknas som synkronistisk: 1. Ett inre tillstånd (drömmen) sammanfaller med ett yttre skeende (räv på stigen) utan att de är kausalt förknippade (dvs inget orsak-verkan-förhållande mellan dröm och händelse). 2. Händelsen har en djup emotionell kvalitet, den är "omskakande", och upplevs som meningsfull. 3. Händelsens innehåll är symboliskt . I fallet med Jungs väninna torde kriterium 1 och 3 vara uppfyllda – historien avslöjar dock inte om hon tyckte att händelsen var "omskakande" eller meningsfull. C.G. Jungs synkronicitetsbegrepp har rönt stort intresse bland psykologer, filosofer och naturvetare. Kvantfysikern och Nobelpristagaren Wolfgang Pauli blev t ex mycket inspirerad av Jungs arbete. Den jungianske analytikern Robert H. Hopcke ger oss här flera nycklar för att vi ska förstå hur synkroniciteten fungerar i våra egna liv. Synkronistiska händelser kan liknas vid undertexten i den roman som vi är huvudperson i, dvs i vår egen livshistoria. Det handlar om att få syn på ett nytt livsmönster i vilket vi accepterar att någonting annat, bortom orsak och verkan, vill gestaltas genom oss. Översättning Erik Nisser Robert H. Hopcke är jungiansk analytiker. Han förestår ett institut för utbildning i psykoanalytisk och jungiansk psykoterapi och är bosatt i Berkeley, Kalifornien, USA. Natur och Kultur har tidigare givit ut: Jungs psykologi. En resa genom C. G. Jungs samlade verk (1991).