Zebraflickan

”Mina tankar var de sjukaste, jävligaste, mest korkade, hemskaste och skräckinjagande någon kan föreställa sig. De var oförklarliga, och hängde inte alls ihop. En del av mig tyckte att jag hade segrat, att jag hade lyckats bra med balansgången mellan livet och döden. En annan del av mig skrek av rädsla och panik, för den visste att det skulle hända igen. Den delen visste också att Sofia faktiskt inte var odödlig.”