De glömda agenterna : Norsk-svenska vapenbröder mot Nazi-Tyskland; Anders Johansson; 2010

De glömda agenterna : Norsk-svenska vapenbröder mot Nazi-Tyskland Upplaga 1

av Anders Johansson
Ingen motståndsrörelse mot Nazityskland var så lyckligt lottad som norska hjemmefronten tack vare hjälp via den 160 mil långa gränsen mot Sverige, skriver Anders Johansson i sin nya bok om de båda broderländerna under andra världskriget.

Tysk transittrafik, järnmalmsexport till Hitlers vapensmedjor och andra eftergifter till regimen i Berlin har färgat en negativ bild av Sveriges förhållande till Norge. Men redan från ockupationens första dagar deltog enskilda svenskar aktivt i den norska motståndskampen trots samlingsregeringens strikta neutralitetspolitik de första krigsåren. Hjemmefronten fick hjälp av frivilliga soldater, småbönder, poliser, tullare, militärer och andra svenskar, främst i gränsbygderna.

Över 60 000 norska flyktingar kom till Sverige mellan 1940 och 1945. Men i motsatt riktning opererade sabotörer och commandos in i Norge från svenskt territorium. Dessutom korsades gränsen av norska agenter och kurirer, som de första krigsåren hotades av spionstraff i Sverige men senare samarbetade med försvarsstabens underrättelsetjänst till ömsesidig nytta.

IDe glömda agenterna sätts en rad skiftande människoöden in i ett övergripande kronologisk sammanhang under de mörka krigsåren. Författaren breddar och fördjupar temat från sin förra bok om svensk-norska förhållanden under andra världskriget, för vilken han i Norge belönades med en kunglig förtjänstorden.

Om Anders Johanssons förra bok,Den glömda armén:
[] ett exempel på svensk journalistik när den är som bäst.
Erik Pierre, Svenska Dagbladet

ANDERS JOHANSSON (f. 1942) har varit journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst som utrikesreporter, bland annat som tidningens första utrikeskorrespondent i Afrika. På Fischer & Co har han tidigare utkommit med Den glömda armén (2005, 2008).
Ingen motståndsrörelse mot Nazityskland var så lyckligt lottad som norska hjemmefronten tack vare hjälp via den 160 mil långa gränsen mot Sverige, skriver Anders Johansson i sin nya bok om de båda broderländerna under andra världskriget.

Tysk transittrafik, järnmalmsexport till Hitlers vapensmedjor och andra eftergifter till regimen i Berlin har färgat en negativ bild av Sveriges förhållande till Norge. Men redan från ockupationens första dagar deltog enskilda svenskar aktivt i den norska motståndskampen trots samlingsregeringens strikta neutralitetspolitik de första krigsåren. Hjemmefronten fick hjälp av frivilliga soldater, småbönder, poliser, tullare, militärer och andra svenskar, främst i gränsbygderna.

Över 60 000 norska flyktingar kom till Sverige mellan 1940 och 1945. Men i motsatt riktning opererade sabotörer och commandos in i Norge från svenskt territorium. Dessutom korsades gränsen av norska agenter och kurirer, som de första krigsåren hotades av spionstraff i Sverige men senare samarbetade med försvarsstabens underrättelsetjänst till ömsesidig nytta.

IDe glömda agenterna sätts en rad skiftande människoöden in i ett övergripande kronologisk sammanhang under de mörka krigsåren. Författaren breddar och fördjupar temat från sin förra bok om svensk-norska förhållanden under andra världskriget, för vilken han i Norge belönades med en kunglig förtjänstorden.

Om Anders Johanssons förra bok,Den glömda armén:
[] ett exempel på svensk journalistik när den är som bäst.
Erik Pierre, Svenska Dagbladet

ANDERS JOHANSSON (f. 1942) har varit journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst som utrikesreporter, bland annat som tidningens första utrikeskorrespondent i Afrika. På Fischer & Co har han tidigare utkommit med Den glömda armén (2005, 2008).
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2010
ISBN: 9789186597047
Förlag: Fischer & Co
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 364 st
Ingen motståndsrörelse mot Nazityskland var så lyckligt lottad som norska hjemmefronten tack vare hjälp via den 160 mil långa gränsen mot Sverige, skriver Anders Johansson i sin nya bok om de båda broderländerna under andra världskriget.

Tysk transittrafik, järnmalmsexport till Hitlers vapensmedjor och andra eftergifter till regimen i Berlin har färgat en negativ bild av Sveriges förhållande till Norge. Men redan från ockupationens första dagar deltog enskilda svenskar aktivt i den norska motståndskampen trots samlingsregeringens strikta neutralitetspolitik de första krigsåren. Hjemmefronten fick hjälp av frivilliga soldater, småbönder, poliser, tullare, militärer och andra svenskar, främst i gränsbygderna.

Över 60 000 norska flyktingar kom till Sverige mellan 1940 och 1945. Men i motsatt riktning opererade sabotörer och commandos in i Norge från svenskt territorium. Dessutom korsades gränsen av norska agenter och kurirer, som de första krigsåren hotades av spionstraff i Sverige men senare samarbetade med försvarsstabens underrättelsetjänst till ömsesidig nytta.

IDe glömda agenterna sätts en rad skiftande människoöden in i ett övergripande kronologisk sammanhang under de mörka krigsåren. Författaren breddar och fördjupar temat från sin förra bok om svensk-norska förhållanden under andra världskriget, för vilken han i Norge belönades med en kunglig förtjänstorden.

Om Anders Johanssons förra bok,Den glömda armén:
[] ett exempel på svensk journalistik när den är som bäst.
Erik Pierre, Svenska Dagbladet

ANDERS JOHANSSON (f. 1942) har varit journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst som utrikesreporter, bland annat som tidningens första utrikeskorrespondent i Afrika. På Fischer & Co har han tidigare utkommit med Den glömda armén (2005, 2008).
Ingen motståndsrörelse mot Nazityskland var så lyckligt lottad som norska hjemmefronten tack vare hjälp via den 160 mil långa gränsen mot Sverige, skriver Anders Johansson i sin nya bok om de båda broderländerna under andra världskriget.

Tysk transittrafik, järnmalmsexport till Hitlers vapensmedjor och andra eftergifter till regimen i Berlin har färgat en negativ bild av Sveriges förhållande till Norge. Men redan från ockupationens första dagar deltog enskilda svenskar aktivt i den norska motståndskampen trots samlingsregeringens strikta neutralitetspolitik de första krigsåren. Hjemmefronten fick hjälp av frivilliga soldater, småbönder, poliser, tullare, militärer och andra svenskar, främst i gränsbygderna.

Över 60 000 norska flyktingar kom till Sverige mellan 1940 och 1945. Men i motsatt riktning opererade sabotörer och commandos in i Norge från svenskt territorium. Dessutom korsades gränsen av norska agenter och kurirer, som de första krigsåren hotades av spionstraff i Sverige men senare samarbetade med försvarsstabens underrättelsetjänst till ömsesidig nytta.

IDe glömda agenterna sätts en rad skiftande människoöden in i ett övergripande kronologisk sammanhang under de mörka krigsåren. Författaren breddar och fördjupar temat från sin förra bok om svensk-norska förhållanden under andra världskriget, för vilken han i Norge belönades med en kunglig förtjänstorden.

Om Anders Johanssons förra bok,Den glömda armén:
[] ett exempel på svensk journalistik när den är som bäst.
Erik Pierre, Svenska Dagbladet

ANDERS JOHANSSON (f. 1942) har varit journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst som utrikesreporter, bland annat som tidningens första utrikeskorrespondent i Afrika. På Fischer & Co har han tidigare utkommit med Den glömda armén (2005, 2008).
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)