Det krökta gångjärnet

Ingår i Bonniers Kriminalklassiker. Originalet utkom på svenska 1940. 1912 sjunker Titanic. Med på båten finns två små pojkar. Båda räddas. Långt senare, på 1930-talet, står striden dem emellan över ett ståtligt gods på den engelska landsbygden. Men vem av dem är den rättmätige arvingen? Vem är den rätte John Farnleigh? Så mördas den ene av dem, inne i godsets park, av någon eller något osynligt, fasansfullt: Just som jag öppnade dörren såg jag Farnleigh - mycket otydligt - vid kanten av dammen och med ryggen mot mig. Så tyckte jag det såg ut som om han sysslade med något eller flyttade sig en bit, vilket är svårt att säga med min svaga syn. Du måste ha hört bullret. Ja, så hörde jag ett plask och några tunga dunsar, hemska dunsar. Jag har aldrig varit med om något så otäckt. - Men var det ingen tillsammans med honom? - Nej, sade Burrows... Ett fall för doktor Gideon Fell. Ett av hans knepigaste... "...författaren förtjänar utomordentliga lovord för en virtuos skicklighet." (Arbetet) "Vill man få tankarna säkert avledda för några timmar från allt elände i vår egen värld, så kan man vända sig till 'Det krökta gångjärnets' skräckvärld." (Morgontidningen) "'Det krökta gångjärnet' är en avgjort kuslig historia... ...en högst fascinerande och hemlighetsfull berättelse, som man helst läser i ett svep en kväll - om man har sinnesstyrka till det och inte börjar titta i vrårna och lyssna till underliga ljud..." (Svenska Dagbladet) "Det finns många sätt att komma ifrån en alltför tryckande verklighet - vill man fly ur en otäck värld [in] i en än värre, så är Carr perfekt." (Barbro Alving, Dagens Nyheter)