Framtiden väntar inte : Om världen och Sveriges välstånd Upplaga 1

Trots att svensk ekonomi är stark i dag pekar en rad tecken på att Sverige har problem vad gäller tillväxt- och utvecklingskraft. Och om vi inte gör något åt dem kommer Sverige att tappa i konkurrenskraft. Det skriver författarna till boken Framtiden väntar inte - om världens och Sveriges välstånd (Ekerlids Förlag) med Stefan Fölster och Johan Kreicbergs som redaktörer. I boken presenterar författarna, som är anknutna till Svenskt Näringsliv, en omfattande granskning av den svenska ekonomins långsiktiga framtidsutsikter. Författarnas analys visar att dagens goda konjunktur till del skymmer den underliggande utvecklingen av Sveriges attraktionskraft för företag som erbjuder avancerade arbetstillfällen och produktion. Ökningen av högkvalificerade jobb har under 2000-talet skett 15 procent snabbare i EU som helhet än i Sverige. Under 2010 utvecklades produktiviteten - det ekonomiska värdet av en arbetad timme - starkt i samband med återhämtningen av ekonomin. Men åren dessförinnan hade den svenska produktivitetstillväxten legat betydligt under omvärldens. De senaste årens reformer har inneburit att många svenskar har kommit i arbete. Åtskilliga av de nya jobben är dock mindre avancerade och sämre betalda än tidigare. På många marknader i världen tappar Sverige exportandelar. Vi är helt enkelt dåliga på det som ekonomen Joseph Schumpeter med ett dramatiskt begrepp kallade "kreativ förstörelse". I stället för att konkurreras ut av nya och mer produktiva företag, blir de gamla företagen i Sverige ofta kvar. Få av Sveriges största företag är entreprenörsdrivna tillväxtföretag. Det finns inte tillräckligt många nya och högproduktiva företag för människor att byta jobb till och där de kan utveckla sin kompetens. Att komma tillrätta med dessa grundläggande problem kräver stora och genomgripande reformer. Och tack vare att vi kom så lindrigt undan finanskrisen har vi en unik möjlighet att genomföra dem nu. Statsfinanserna tillåter ordentliga tillväxtreformer under kommande år, inom såväl utbildningsväsende och forskning och arbetsmarknad. Marginalskatterna skulle kunna sänkas, för att underlätta tillväxten av mer kvalificerade arbeten.