Inkluderande didaktiska dimensioner En fenomenologisk studie av lärares undervisning ur elevers perspektiv

Studiens syfte är att ur gymnasieelevers perspektiv och på fenomenologisk grund beskriva, analysera och bidra med förståelse för inkluderande undervisning och hur den didaktiskt kan förstås och möjliggöras. Studien har vägletts av tre frågor: (1) Hur konstitueras inkluderande undervisning utifrån elevers perspektiv? (2) Hur visar sig inkluderande undervisning i lärares arbete, enligt elever? (3) Vad bidrar inkluderande undervisning till, ur elevernas synvinkel? Elevernas perspektiv betraktas både som en del av studiens inkluderande strävan och som kritiska röster med potential att utmana etablerade förståelser och praktiker. Studien utgår från en bred förståelse av inkludering, oberoende av exkluderingsorsak, och vilar på en fenomenologisk grundsyn där världen är levd och tar form i och genom människans upplevelser och handlingar. Detta innebär epistemologiskt att kunskap om världen endast kan nås genom den mänskliga erfarenheten. I linje med en kontinental bildningstradition uppfattas inkludering i studien som en i grunden didaktisk strävan, som förverkligas i vad som här benämns som bred undervisning. Det empiriska materialet har producerats i sex svenska gymnasieskolor och utgörs av elevernas reflektioner kring aktuella och tidigare skolerfarenheter. Materialet består av digitala fritextenkäter(cirka 600 elever), intervjuer (individuella och i grupp, 21 elever) samt kreativa workshops (t.ex. tecknande, collage, rollspel) i två klasser. Analysen hargenomförts genom sju fenomenologiska steg i syfte att upprätthålla en öppen, fenomenologisk attityd. Resultaten visar att elevernas erfarenheter av inkluderandeundervisning utgör en process sammanvävd av tre aspekter: en subjektiv upplevelse av trygghet och bekvämlighet, en intersubjektiv gemenskap präglad av rättvisa och tillåtande atmosfär, samt en lärandeprocess som väcker motivation, nyfikenhet och vilja till utveckling. Dessa erfarenheter möjliggörs genom tre didaktiska dimensioner: didaktisk persona (lärarens autenticitet och förhållningssätt), didaktisk allians (undervisningsrelationen mellan lärare och elever) samt didaktisk aktion (konkreta undervisningshandlingar). Tillsammansbildar dessa vad som benämns Sammanvävd inkluderande undervisning (SIU). Studiens resultat visar att inkluderande undervisning kan förstås som en riktad men öppen bildningsprocess. Denna möjliggör ett kontinuerligt didaktisktrummande, kännetecknat av en återhållsam undervisning som ger alla eleverna möjlighet att lära och utvecklas. Resultaten bidrar med teoretiska begrepp och praktiska modeller som kan bidra till en förståelse för och en utveckling av inkluderande undervisning i forskning, lärarutbildning och undervisningspraktik.