Kunskap och betyg; Göran Linde; 2010

Kunskap och betyg Upplaga 1

av Göran Linde
I boken Kunskap och betyg gör författaren en genomgång av vad mätning är och vad bedömning av kunskap är som ett särfall av mätning. Mätning är en jämförelse mellan en verklighet och en symbolisk representation av den. Den symboliska representationen skall vara strukturlik mot verkligheten. Författaren hävdar att om skillnader i kunskaper utgörs av skillnader i sätt att tänka, förstå, resonera och lösa problem inom ett område, så kan skillnader i betyg endast grundas i kvalitativa bedömningar uttryckta i en kvalitativ skala, ej i sifferskala. Det nuvarande betygssystemet prisas för en väl genomtänkt mätteoretisk grund. I slutkapitlet ges praktiska råd för hur man i lokal skolutveckling kan arbeta med tolkning och konkretisering av betygskriterierna.

Kursplanerna för matematik, engelska, samhällskunskap och religionskunskap för grundskola och gymnasieskola granskas med en noggrann filosofikritisk analys av

vilka kunskapsteoretiska ställningstaganden som döljs i dem. Kursplanerna jämförs sedan med betygskriterierna. Betygskriterierna anses respektera deltagande målstyrning och låser inte fast innehållet i detalj.

I den politiska debatten har vi hört rop på tidigare betyg och fler betygssteg. Författaren avvisar dessa förslag som populistiska och hävdar att de är lösningar till problem som inte formulerats klart. Om de frågor som lösningarna skulle besvara hade ställts först, skulle lösningarna ha sett annorlunda ut. En internationell utblick görs mot ett mycket examensdrivet och testinriktat skolsystem, fjärran från det svenska. De negativa effekterna av testinriktningen demonstreras klart och ett resonemang förs om vilka effekter fler betygssteg skulle få i Sverige.

Boken vänder sig främst till lärarstudenter, verksamma lärare, skolledare och till den allmänhet som är intresserad av betygsfrågan.

E-boken baseras på den tryckta utgåvan från 2003.
I boken Kunskap och betyg gör författaren en genomgång av vad mätning är och vad bedömning av kunskap är som ett särfall av mätning. Mätning är en jämförelse mellan en verklighet och en symbolisk representation av den. Den symboliska representationen skall vara strukturlik mot verkligheten. Författaren hävdar att om skillnader i kunskaper utgörs av skillnader i sätt att tänka, förstå, resonera och lösa problem inom ett område, så kan skillnader i betyg endast grundas i kvalitativa bedömningar uttryckta i en kvalitativ skala, ej i sifferskala. Det nuvarande betygssystemet prisas för en väl genomtänkt mätteoretisk grund. I slutkapitlet ges praktiska råd för hur man i lokal skolutveckling kan arbeta med tolkning och konkretisering av betygskriterierna.

Kursplanerna för matematik, engelska, samhällskunskap och religionskunskap för grundskola och gymnasieskola granskas med en noggrann filosofikritisk analys av

vilka kunskapsteoretiska ställningstaganden som döljs i dem. Kursplanerna jämförs sedan med betygskriterierna. Betygskriterierna anses respektera deltagande målstyrning och låser inte fast innehållet i detalj.

I den politiska debatten har vi hört rop på tidigare betyg och fler betygssteg. Författaren avvisar dessa förslag som populistiska och hävdar att de är lösningar till problem som inte formulerats klart. Om de frågor som lösningarna skulle besvara hade ställts först, skulle lösningarna ha sett annorlunda ut. En internationell utblick görs mot ett mycket examensdrivet och testinriktat skolsystem, fjärran från det svenska. De negativa effekterna av testinriktningen demonstreras klart och ett resonemang förs om vilka effekter fler betygssteg skulle få i Sverige.

Boken vänder sig främst till lärarstudenter, verksamma lärare, skolledare och till den allmänhet som är intresserad av betygsfrågan.

E-boken baseras på den tryckta utgåvan från 2003.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2010
ISBN: 9789144060972
Förlag: Studentlitteratur AB
Format: E-bok
Språk: Svenska
Sidor: 136 st
I boken Kunskap och betyg gör författaren en genomgång av vad mätning är och vad bedömning av kunskap är som ett särfall av mätning. Mätning är en jämförelse mellan en verklighet och en symbolisk representation av den. Den symboliska representationen skall vara strukturlik mot verkligheten. Författaren hävdar att om skillnader i kunskaper utgörs av skillnader i sätt att tänka, förstå, resonera och lösa problem inom ett område, så kan skillnader i betyg endast grundas i kvalitativa bedömningar uttryckta i en kvalitativ skala, ej i sifferskala. Det nuvarande betygssystemet prisas för en väl genomtänkt mätteoretisk grund. I slutkapitlet ges praktiska råd för hur man i lokal skolutveckling kan arbeta med tolkning och konkretisering av betygskriterierna.

Kursplanerna för matematik, engelska, samhällskunskap och religionskunskap för grundskola och gymnasieskola granskas med en noggrann filosofikritisk analys av

vilka kunskapsteoretiska ställningstaganden som döljs i dem. Kursplanerna jämförs sedan med betygskriterierna. Betygskriterierna anses respektera deltagande målstyrning och låser inte fast innehållet i detalj.

I den politiska debatten har vi hört rop på tidigare betyg och fler betygssteg. Författaren avvisar dessa förslag som populistiska och hävdar att de är lösningar till problem som inte formulerats klart. Om de frågor som lösningarna skulle besvara hade ställts först, skulle lösningarna ha sett annorlunda ut. En internationell utblick görs mot ett mycket examensdrivet och testinriktat skolsystem, fjärran från det svenska. De negativa effekterna av testinriktningen demonstreras klart och ett resonemang förs om vilka effekter fler betygssteg skulle få i Sverige.

Boken vänder sig främst till lärarstudenter, verksamma lärare, skolledare och till den allmänhet som är intresserad av betygsfrågan.

E-boken baseras på den tryckta utgåvan från 2003.
I boken Kunskap och betyg gör författaren en genomgång av vad mätning är och vad bedömning av kunskap är som ett särfall av mätning. Mätning är en jämförelse mellan en verklighet och en symbolisk representation av den. Den symboliska representationen skall vara strukturlik mot verkligheten. Författaren hävdar att om skillnader i kunskaper utgörs av skillnader i sätt att tänka, förstå, resonera och lösa problem inom ett område, så kan skillnader i betyg endast grundas i kvalitativa bedömningar uttryckta i en kvalitativ skala, ej i sifferskala. Det nuvarande betygssystemet prisas för en väl genomtänkt mätteoretisk grund. I slutkapitlet ges praktiska råd för hur man i lokal skolutveckling kan arbeta med tolkning och konkretisering av betygskriterierna.

Kursplanerna för matematik, engelska, samhällskunskap och religionskunskap för grundskola och gymnasieskola granskas med en noggrann filosofikritisk analys av

vilka kunskapsteoretiska ställningstaganden som döljs i dem. Kursplanerna jämförs sedan med betygskriterierna. Betygskriterierna anses respektera deltagande målstyrning och låser inte fast innehållet i detalj.

I den politiska debatten har vi hört rop på tidigare betyg och fler betygssteg. Författaren avvisar dessa förslag som populistiska och hävdar att de är lösningar till problem som inte formulerats klart. Om de frågor som lösningarna skulle besvara hade ställts först, skulle lösningarna ha sett annorlunda ut. En internationell utblick görs mot ett mycket examensdrivet och testinriktat skolsystem, fjärran från det svenska. De negativa effekterna av testinriktningen demonstreras klart och ett resonemang förs om vilka effekter fler betygssteg skulle få i Sverige.

Boken vänder sig främst till lärarstudenter, verksamma lärare, skolledare och till den allmänhet som är intresserad av betygsfrågan.

E-boken baseras på den tryckta utgåvan från 2003.
Begagnad bok (0 st)
Begagnad bok (0 st)