Lärande och skolutveckling - Ledarskap för demokrati och meningsskapande

Utifrån ett centralistiskt perspektiv förlitar man sig på utvecklingskraften i mål, planer och utvärdering. Lärare och till stor del även skolledare ser skolutveckling som problembaserad där de egna vardagsproblemen utgör utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Kvaliteten i verksamheten blir i hög grad beroende av kvaliteten i problemlösningsprocessen. En djupare förståelse av problemens natur ger bättre förutsättningar för att finna goda lösningar. I rapporten redovisas resultaten från fem års forskning om skolutveckling och lärande samt betydelsen av ledning och styrning för kvaliteten i verksamheten. Resultaten visar bl.a. på en tyngdpunktsförskjutning i ledarskapet från att vara den som planerar och organiserar lärares görande till att vara den som leder skolans gemensamma lärande om undervisning och om barns lärande och utveckling. Det meningsskapande och medskapande ledarskapet hos skolledare och lärare är avgörande för såväl skolutveckling som elevers lärande och utveckling. Såväl lärare som skolledare anser att man behöver tillämpa mer av elevaktiva lärprocesser i skolan för att öka kvaliteten i elevernas lärande. Resultaten och analysen bygger på en studie av femton skolor i åtta kommuner där såväl kvantitativa som kvalitativa metoder har använts. Underlaget för analysen består av lärar- och skolledarenkäter, intervjuer med förvaltningschefer, skolledare och lärare, observationer av arbetslags- och ledningsgruppsmöten samt lektionsobservationer.