När Fantomen blev svensk : vänsterns världsbild i trikå

Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte? Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir ”svensk”. Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd, ”Team Fantomen”, som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara. Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet är det faktiskt fler som läser om hans kamp mot sociala orättvisor än som läser "Expressen". I sin bok undersöker Robert Aman – kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik – hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg ut. Hans bok låter oss möta både superhjälten i trikåer och ett Sverige i en politisk och social brytningstid. Robert Aman, f. 1982, är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet där han forskar och undervisar om tecknade serier.