Telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. SOU 2014:85. : Betänkande från Utredningen om telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter. Upplaga 1

Utredaren har bland annat haft i uppdrag att kartlägga vilka problem konsumenter och småföretag möter vid telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter samt att bedöma för- och nackdelar med sådan telefonförsäljning, överväga om konsumentskyddet vid telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter behöver stärkas. Utredningens kartläggning visar att det finns problem vid telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter som är av sådan art att lagstiftningsåtgärder skulle kunna övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet De konsumentskyddande regler som blir tillämpliga vid telefonförsäljning av finansiella tjänster och produkter ger inte ett tillräckligt effektivt skydd. Bristerna är sådana att lagstiftningsåtgärder skulle kunna övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet Utredningen konstaterar dock att området för telefonförsäljning på det finansiella området är väsentligt mer begränsat än beträffande andra varor och tjänster som säljs per telefon Problem relaterade till telefonförsäljning inom andra produktområden än premiepensionen, t.ex. rådgivning kring strukturerade produkter och försäkringar har uppmärksammats. Finansinspektionen har också nyligen uppmärksammat att s.k. blancolån börjar marknadsföras och säljas per telefon De problem som har identifierats är inte av så allvarlig art att det krävs omedelbara lagstiftningsåtgärder De lagstiftningsåtgärder som i praktiken ligger närmast till hands att överväga är ett krav på uttryckligt samtycke till att bli kontaktad av telefonförsäljare en så kallad opt in-lösning eller ett krav på skriftlig bekräftelse Utredningen menar att den lagstiftningsåtgärd som ter sig klart mest effektiv ur ett konsumentskyddsperspektiv är ett krav på skriftlig bekräftelse vid ingående av avtal till följd av oanmodade telefonsamtal.