Tidskriften Mana 2021: 2-3 Abolition; Tidskriften Mana, Föreningen, Niklas Selberg, Ida Nafstad, Niklas Selberg, Amin Parsa, Karin Krifors, Arvida Svenske, Paula Mulinari, Annika Lindberg, Vasna Ramasar, Stein Lillevolden, Karl Nafstad, Miran Kakaee, Hiram Li, Maja Sager, Anna Remmets, Maja Tolgraven, Tove Mattisson, Emma Eleonorasdotter; 2022

Tidskriften Mana 2021: 2-3 Abolition

av Tidskriften Mana, Föreningen, Niklas Selberg, Ida Nafstad, Niklas Selberg
m.fl.
Den nutida abolitionistiska rörelsen har rötter över hela världen (ja, även i de nordiska länderna) och berör olika politiska och sociala frågor såsom polisabolitionism, abolitionism av dödsstraff, fängelsesystemet, skuldsättning, klimatorättvisa, gränser och alla andra organiserade former av våld. De mest omdebatterade och centrala projekten i den nutida abolitionistiska rörelsen är fängelse- och polisabolitionism – avskaffandet av fängelse- och polissystemet, straff och övervakning, genom skapandet av varaktiga och alternativa system. Abolitionism är ett projekt som ifrågasätter idéer som tagits för givna. Det handlar om att avvisa föreställningen om att saker måste fortsätta vara som de är eftersom vi inte vill eller har tid att tänka annorlunda. Eller som den norske abolitionisten Thomas Mathiesen skulle säga: det handlar om att adressera den maktlöshet som manifesteras i passivitet, upprepning av det välbekanta och okunskap om de egna intressena, om orsaken till problem och om hållbara alternativ. I detta nummer kan du läsa om rörelsen för fängelseabolitionism i de skandinaviska länderna, debatten om polisabolitionism i Norge, abolitionism av gränser, och om lokala visioner för att skapa trygghet utan att använda statligt våld, och en minnestext om Thomas Mathiesen. Dessutom bjuder vi på en intervju med Diana Mulinari om bell hooks, en rapport från zapatisternas besök och en tillbakablick på Nederländernas koloniala historia.
Den nutida abolitionistiska rörelsen har rötter över hela världen (ja, även i de nordiska länderna) och berör olika politiska och sociala frågor såsom polisabolitionism, abolitionism av dödsstraff, fängelsesystemet, skuldsättning, klimatorättvisa, gränser och alla andra organiserade former av våld. De mest omdebatterade och centrala projekten i den nutida abolitionistiska rörelsen är fängelse- och polisabolitionism – avskaffandet av fängelse- och polissystemet, straff och övervakning, genom skapandet av varaktiga och alternativa system. Abolitionism är ett projekt som ifrågasätter idéer som tagits för givna. Det handlar om att avvisa föreställningen om att saker måste fortsätta vara som de är eftersom vi inte vill eller har tid att tänka annorlunda. Eller som den norske abolitionisten Thomas Mathiesen skulle säga: det handlar om att adressera den maktlöshet som manifesteras i passivitet, upprepning av det välbekanta och okunskap om de egna intressena, om orsaken till problem och om hållbara alternativ. I detta nummer kan du läsa om rörelsen för fängelseabolitionism i de skandinaviska länderna, debatten om polisabolitionism i Norge, abolitionism av gränser, och om lokala visioner för att skapa trygghet utan att använda statligt våld, och en minnestext om Thomas Mathiesen. Dessutom bjuder vi på en intervju med Diana Mulinari om bell hooks, en rapport från zapatisternas besök och en tillbakablick på Nederländernas koloniala historia.
Utgiven: 2022
ISBN: 9789198585551
Förlag: Tidskriften Mana
Format: Broschyr
Språk: Svenska
Sidor: 60 st
Den nutida abolitionistiska rörelsen har rötter över hela världen (ja, även i de nordiska länderna) och berör olika politiska och sociala frågor såsom polisabolitionism, abolitionism av dödsstraff, fängelsesystemet, skuldsättning, klimatorättvisa, gränser och alla andra organiserade former av våld. De mest omdebatterade och centrala projekten i den nutida abolitionistiska rörelsen är fängelse- och polisabolitionism – avskaffandet av fängelse- och polissystemet, straff och övervakning, genom skapandet av varaktiga och alternativa system. Abolitionism är ett projekt som ifrågasätter idéer som tagits för givna. Det handlar om att avvisa föreställningen om att saker måste fortsätta vara som de är eftersom vi inte vill eller har tid att tänka annorlunda. Eller som den norske abolitionisten Thomas Mathiesen skulle säga: det handlar om att adressera den maktlöshet som manifesteras i passivitet, upprepning av det välbekanta och okunskap om de egna intressena, om orsaken till problem och om hållbara alternativ. I detta nummer kan du läsa om rörelsen för fängelseabolitionism i de skandinaviska länderna, debatten om polisabolitionism i Norge, abolitionism av gränser, och om lokala visioner för att skapa trygghet utan att använda statligt våld, och en minnestext om Thomas Mathiesen. Dessutom bjuder vi på en intervju med Diana Mulinari om bell hooks, en rapport från zapatisternas besök och en tillbakablick på Nederländernas koloniala historia.
Den nutida abolitionistiska rörelsen har rötter över hela världen (ja, även i de nordiska länderna) och berör olika politiska och sociala frågor såsom polisabolitionism, abolitionism av dödsstraff, fängelsesystemet, skuldsättning, klimatorättvisa, gränser och alla andra organiserade former av våld. De mest omdebatterade och centrala projekten i den nutida abolitionistiska rörelsen är fängelse- och polisabolitionism – avskaffandet av fängelse- och polissystemet, straff och övervakning, genom skapandet av varaktiga och alternativa system. Abolitionism är ett projekt som ifrågasätter idéer som tagits för givna. Det handlar om att avvisa föreställningen om att saker måste fortsätta vara som de är eftersom vi inte vill eller har tid att tänka annorlunda. Eller som den norske abolitionisten Thomas Mathiesen skulle säga: det handlar om att adressera den maktlöshet som manifesteras i passivitet, upprepning av det välbekanta och okunskap om de egna intressena, om orsaken till problem och om hållbara alternativ. I detta nummer kan du läsa om rörelsen för fängelseabolitionism i de skandinaviska länderna, debatten om polisabolitionism i Norge, abolitionism av gränser, och om lokala visioner för att skapa trygghet utan att använda statligt våld, och en minnestext om Thomas Mathiesen. Dessutom bjuder vi på en intervju med Diana Mulinari om bell hooks, en rapport från zapatisternas besök och en tillbakablick på Nederländernas koloniala historia.
Begagnad bok (0 st)

Om Tidskriften Mana 2021: 2-3 Abolition (2022)

I maj 2022 släpptes boken Tidskriften Mana 2021: 2-3 Abolition skriven av Tidskriften Mana, Föreningen, Niklas Selberg, Ida Nafstad, Niklas Selberg, Amin Parsa, Karin Krifors, Arvida Svenske, Paula Mulinari, Annika Lindberg, Vasna Ramasar, Stein Lillevolden, Karl Nafstad, Miran Kakaee, Hiram Li, Maja Sager, Anna Remmets, Maja Tolgraven, Tove Mattisson, Emma Eleonorasdotter. Den är skriven på svenska och består av 60 sidor djupgående information om samhälle och politik. Förlaget bakom boken är Tidskriften Mana.

Köp boken Tidskriften Mana 2021: 2-3 Abolition direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturSamhällskunskapÖvrig samhällskunskapTidskriften Mana 2021: 2-3 Abolition
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)