Utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930-2000; Florian Waldow; 2013
2 säljare

Utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930-2000

av Florian Waldow
Hur har sambandet mellan utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930–2000 förklarats?
En dominerande föreställning har varit att utbildningspolitiken reagerat starkt på ekonomiska och samhälleliga förändringar i Sverige. Under vissa perioder har man t.ex. varit rädd för att utbilda fler akademiker än yrkeslivet kunde absorbera och därmed producera ett ”akademiskt proletariat”. Under andra perioder har man däremot varit rädd att utbilda alldeles för få akademiker för att täcka arbetsmarknadens behov. Det har funnits tidpunkter då tilltron till central utbildningsplanering har varit väldigt stark men också skeden då man istället har litat på marknaden eller utbildningssystemets interna självstyrning.

Läs mer
I motsats till den dominerande föreställningen konstaterar Florian Waldow att den ekonomiska utvecklingen endast har haft indirekt påverkan på den utbildningspolitiska diskursen. Utmärkande för utredningar och forskning kring utbildning under 1900-talet har varit att man nästintill uteslutande använt sig av en svensk referensram. Författaren visar däremot att svensk utbildningspolitik fram för allt har präglats av starka influenser från den internationella utbildningspolitiska diskursen.
Boken vänder sig till pedagoger, historiker, statsvetare, ekonomer, politiker, forskare, beslutsfattare i utbildningsfrågor och alla som är intresserade av utbildningshistoria.

Om författarna
Florian Waldow är forskare vid pedagogiska institutionen på Uppsala universitet och vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität zu Berlin. Han disputerade 2005 vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität.
Hur har sambandet mellan utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930–2000 förklarats?
En dominerande föreställning har varit att utbildningspolitiken reagerat starkt på ekonomiska och samhälleliga förändringar i Sverige. Under vissa perioder har man t.ex. varit rädd för att utbilda fler akademiker än yrkeslivet kunde absorbera och därmed producera ett ”akademiskt proletariat”. Under andra perioder har man däremot varit rädd att utbilda alldeles för få akademiker för att täcka arbetsmarknadens behov. Det har funnits tidpunkter då tilltron till central utbildningsplanering har varit väldigt stark men också skeden då man istället har litat på marknaden eller utbildningssystemets interna självstyrning.

Läs mer
I motsats till den dominerande föreställningen konstaterar Florian Waldow att den ekonomiska utvecklingen endast har haft indirekt påverkan på den utbildningspolitiska diskursen. Utmärkande för utredningar och forskning kring utbildning under 1900-talet har varit att man nästintill uteslutande använt sig av en svensk referensram. Författaren visar däremot att svensk utbildningspolitik fram för allt har präglats av starka influenser från den internationella utbildningspolitiska diskursen.
Boken vänder sig till pedagoger, historiker, statsvetare, ekonomer, politiker, forskare, beslutsfattare i utbildningsfrågor och alla som är intresserade av utbildningshistoria.

Om författarna
Florian Waldow är forskare vid pedagogiska institutionen på Uppsala universitet och vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität zu Berlin. Han disputerade 2005 vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität.
Utgiven: 2013
ISBN: 9789176566572
Förlag: Stockholms Universitets förlag
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 253 st
Hur har sambandet mellan utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930–2000 förklarats?
En dominerande föreställning har varit att utbildningspolitiken reagerat starkt på ekonomiska och samhälleliga förändringar i Sverige. Under vissa perioder har man t.ex. varit rädd för att utbilda fler akademiker än yrkeslivet kunde absorbera och därmed producera ett ”akademiskt proletariat”. Under andra perioder har man däremot varit rädd att utbilda alldeles för få akademiker för att täcka arbetsmarknadens behov. Det har funnits tidpunkter då tilltron till central utbildningsplanering har varit väldigt stark men också skeden då man istället har litat på marknaden eller utbildningssystemets interna självstyrning.

Läs mer
I motsats till den dominerande föreställningen konstaterar Florian Waldow att den ekonomiska utvecklingen endast har haft indirekt påverkan på den utbildningspolitiska diskursen. Utmärkande för utredningar och forskning kring utbildning under 1900-talet har varit att man nästintill uteslutande använt sig av en svensk referensram. Författaren visar däremot att svensk utbildningspolitik fram för allt har präglats av starka influenser från den internationella utbildningspolitiska diskursen.
Boken vänder sig till pedagoger, historiker, statsvetare, ekonomer, politiker, forskare, beslutsfattare i utbildningsfrågor och alla som är intresserade av utbildningshistoria.

Om författarna
Florian Waldow är forskare vid pedagogiska institutionen på Uppsala universitet och vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität zu Berlin. Han disputerade 2005 vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität.
Hur har sambandet mellan utbildningspolitik, ekonomi och internationella utbildningstrender i Sverige 1930–2000 förklarats?
En dominerande föreställning har varit att utbildningspolitiken reagerat starkt på ekonomiska och samhälleliga förändringar i Sverige. Under vissa perioder har man t.ex. varit rädd för att utbilda fler akademiker än yrkeslivet kunde absorbera och därmed producera ett ”akademiskt proletariat”. Under andra perioder har man däremot varit rädd att utbilda alldeles för få akademiker för att täcka arbetsmarknadens behov. Det har funnits tidpunkter då tilltron till central utbildningsplanering har varit väldigt stark men också skeden då man istället har litat på marknaden eller utbildningssystemets interna självstyrning.

Läs mer
I motsats till den dominerande föreställningen konstaterar Florian Waldow att den ekonomiska utvecklingen endast har haft indirekt påverkan på den utbildningspolitiska diskursen. Utmärkande för utredningar och forskning kring utbildning under 1900-talet har varit att man nästintill uteslutande använt sig av en svensk referensram. Författaren visar däremot att svensk utbildningspolitik fram för allt har präglats av starka influenser från den internationella utbildningspolitiska diskursen.
Boken vänder sig till pedagoger, historiker, statsvetare, ekonomer, politiker, forskare, beslutsfattare i utbildningsfrågor och alla som är intresserade av utbildningshistoria.

Om författarna
Florian Waldow är forskare vid pedagogiska institutionen på Uppsala universitet och vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität zu Berlin. Han disputerade 2005 vid pedagogiska institutionen på Humboldt-Universität.
Begagnad bok
165 kr
Fri frakt & skickas inom 1-3 vardagar
Köpskydd med Studentapan
Varje köp täcks av Studentapans köpskydd som säkerställer att boken kommer fram, att du får rätt bok och att skicket stämmer överens med beskrivning.
165 kr
Fri frakt & skickas inom 1-3 vardagar