Vetenskapens sociala strukturer : sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt; Jenny Beckman, Hjalmar Fors, Gustav Holmberg, Anna Tunlid, Staffan Wennerholm, Sven Widmalm, Nina Wormbs; 2008
endast ny

Vetenskapens sociala strukturer : sju historiska fallstudier om konflikt, samverkan och makt Upplaga 1

av Jenny Beckman, Hjalmar Fors, Gustav Holmberg, Anna Tunlid, Staffan Wennerholm
m.fl.
Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?
I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.
I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet.
Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?
I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.
I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2008
ISBN: 9789185509119
Förlag: Nordic Academic Press
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 284 st
Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?
I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.
I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet.
Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?
I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.
I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet.
Ny bok
200 kr210 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Ny bok
200 kr210 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)