Att klaga till EuropadomstolenUpplaga 1

Alltsedan sin tillkomst år 1950 har Europakonventionen och dess kontrollorgan utvecklats till att bli ett av de mest effektiva internationella systemen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Systemet har under åren varit – och är alltjämt – föremål för genomgripande förändringar. Både jurister som uppträder som ombud och människor i allmänhet har blivit mer medvetna om möjligheten att vända sig till Europadomstolen. Detta medför att det finns ett behov av en redogörelse för hur det går till att klaga till Europadomstolen och för hur konventionens regler tolkas idag. ATT KLAGA TILL EUROPADOMSTOLEN är en praktisk handledning om hur man går till väga och vad man har att iaktta när man vill vända sig till domstolen med ett klagomål. Den innehåller förklaringar om hur ett klagomål hanteras, under vilka förutsättningar ett klagomål tas upp till behandling och om förfarandet i domstolen. I boken speglas också domstolens tolkningar av konventionens regler i ljuset av såväl äldre som nyare praxis. I bilagedelen finns förutom konventionstexten också ansökningsformulär, praktiska anvisningar, domstolens rättegångsregler m.m. Där finns också protokoll nr 14 med de framtida förändringar som föreslagits för att komma tillrätta med domstolens alltmer ökande balanser. Vidare finns tablåer över hur Europakonventionen och dess protokoll har blivit gällande i de stater som ingår i Europarådet. Författarna till boken är: ELISABETH PALM som tjänstgjort som domare och vicepresident vid Europadomstolen i Strasbourg. Hon är sedan våren 2005 ledamot av Förenta Nationernas Kommitté för de mänskliga rättigheterna. Hon har tidigare varit verksam som regeringsråd och kammarrättspresident. MARGARETHA ERICSSON, tidigare kammarrättsråd vid Kammarrätten i Göteborg och numer verksam med olika juridiska uppdrag inom och utom domstolsväsendet. Hon har under ett antal år ägnat sig åt att följa Europadomstolens praxis bl.a. på uppdrag av Domstolsverket.