Brobyggarkyrka : svenska kyrkans engagemang i utrikesfrågor

Genom Nathan Söderbloms utåtriktade ledarskap slog Svenska kyrkan in på en gränsöverskridande ekumenisk linje. Svenska kyrkan blev en brobyggarkyrka. Engagemanget för utrikes frågor - begynnelsen till vår tids globalisering - fokuserades på ärkebiskopen personligen. Trots sin till ödmjukhet förklädda mindervärdeskänsla visade efterträdaren Erling Eidem ingen rädsla, då han träffade Hitler. Führern fick ett raseriutbrott och talade till den allenasittande Eidem som till tusenden. Författaren gör en annan värdering än den gängse bland samtidshistoriker. Genom ett modigt tal utmanade Eidem härskarens råa styrka och förnekade att något folk eller den nordiska rasen kunde anse sig förmer än någon annan. Har någon annan svensk offentlig person uttryckt liknande kritik i lejonets kula? De norska och tyska motståndsrörelserna fann en replipunkt i Sigtuna och deras kontaktman blev Harry Johansson. Denne doldis tjänar som Eidems och de nordiska kyrkornas grå eminens för de utrikes förbindelserna. Detta gällde hemliga kontakter med kristet inspirerade motståndsmän i Oslo och Berlin, främst Kreisaugruppen, där flera skulle dömas till döden. Dessa grupper utarbetade konkreta politiska förslag hur det nya Europa skulle gestaltas efter ett tyskt nederlag. De är häpnadsväckande förutseende i sin syn på utvecklingen. Europatanken, som den förverkligades efter millennieskiftet, sattes på pränt när det såg som mörkast ut i Europa under kriget. För motståndsmän och ekumener var tanken på ett gränslöst och decentraliserat Europa en vision. Björn Ryman har som historiker penetrerat källor som andra ignorerat. Som veteran inom Lutherhjälpen analyserar han efterkrigstidens hjälpprogram och hur eldsjälar kom i konflikt med kyrkobyråkratin. Boken ger flera svar på varför det blivit som det blivit och utmanar oss att fortsätta gränsöverskridandet.