De välvilliga

» det är en exceptionell bok på alla sätt. Det här är en roman som man aldrig glömmer, men som med sitt omfång visar att orden fortfarande inte räcker till när vi ska förstå kriget. Vi kommer aldrig att bli färdiga med det. Det är både hemskt och nödvändigt att det måste vara så.« - Daniel Sandström, Sydsvenska Dagbladet »Bröder, låt mig berätta vad som hände.« Med de orden inleds denna täta och nästan vibrerande text där den gamle SS-officeren Max Aue ser tillbaka på krigsåren i Hitlers armé. I neutral och redogörande ton, utan tecken på ånger eller självförebråelse, berättar han sin historia. Tidigare har givits många vittnesmål om andra världskrigets fasor från dess offer, men här skildras kriget genom bödelns ögon. Fram tonar bilden av Max Aue som en mycket bildad, beläst och kultiverad person. Han älskar musik, litteratur oh arkitektur och ser strikt och professionellt på sitt uppdrag att bland annat få koncentrationslägren att fungera så effektivt som möjligt. Samtidigt som han är en kulturvarelse är han en kallblodig barbar. Är människans natur så dubbel, kan vem som helst av oss bli som han? Kan vi alla passera gränsen till mörkret? Och märker vi när det sker? De välvilliga är suggestiv, bedrägligt lättläst och omöjlig att lägga ifrån sig. En bok man bär med sig långt efter avslutad läsning. Utgivningen av Jonathan Littells drygt 900 sidor tjocka roman Les bienveillantes i Frankrike hösten 2006 blev en litterär sensation. Trots bokens tunga ämne och gigantiska omfång såldes den på kort tid i hundratusentals exemplar och tilldelades de två mest prestigefyllda litterära priserna i landet: Franska akademiens stora pris samt Goncourtpriset.