Finansbomben : globala penningflöden ur ett medborgerligt perspektiv

De globala valuta- och finansmarknaderna har avreglerats och släppts alltmer fria. Samtidigt som regeringarna runt om i världen varit med om att driva på denna utveckling har konsekvenserna blivit förödande såväl för enskilda nationalstater som för vanliga medborgare. Kostnaderna för de finanskriser som uppstått (senast i Sydöstasien 1997, Ryssland 1998 och Turkiet i år) uppgår till 10-20 % av de drabbade ländernas BNP, och dessa kostnader vältras framför allt över på den fattigare delen av befolkningen. Värst utsatta är u-länderna. Men eftersom finanssystemet är globalt har kriserna också drabbat andra länder hårt, t.ex. USA och Västeuropa. Är den globala process vi bevittnar en ohejdbar utveckling där stater, regeringar och demokratiska intressen redan har förlorat kontrollen över finansmarknadernas utveckling? Finns det några möjligheter att agera längre? Det är frågor som står i centrum för den internationellt kände ekonomen Kavaljit Singhs Finansbomben, en i högsta grad aktuell bok om riskerna med den nya ekonomi som ibland brukar benämnas "kasinokapitalism".