Hatbrott 2015 : statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv och självrapporterad utsatthet för hatbrott

I Hatbrott 2015 redovisas uppgifter ur polisanmälningar med olika identifierade hatbrottsmotiv samt självrapporterad utsatthet för hatbrott. Johan var på väg hem till en väninna då en förbipasserande man spottade mot Johan. Johan stannade upp och frågade vad mannen höll på med, varpå mannen först knuffade Johan och sedan tilldelade ett slag mot hans huvud. Mannen kallade därefter Johan för bögjävel och lämnade sedan platsen. Johan känner sig kränkt och tror att mannen agerade som han gjorde för att Johan vid tillfället bar kvinnliga kläder. Ovanstående är ett exempel på ett transfobiskt hatbrott hämtat ur Hatbrott 2015. Rapporten är att betrakta som en årsbok över hatbrottsstatistiken. Den utgörs av polisanmälningar där Brå har identifierat olika hatbrottsmotiv samt uppgifter om självrapporterad utsatthet för hatbrott utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Politikernas trygghets-undersökning (PTU). Ett hatbrott kan vara allt från klotter till mord det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott. Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i termen hatbrott råder internationell enighet om att händelsen är ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Statistik om hatbrott i Sverige har redovisats årligen sedan 1993. Rapporten redovisar dels utvecklingen av antalet anmälningar med identifierat hatbrottsmotiv, dels ger den information om bland annat brottstyper, brottsplatser, regional fördelning samt fördelningen av handläggningsbeslut för de hatbrottsanmälningar som identifierades 2014.