Medieresor : om medier för pedagoger

Medieresor - om medier för pedagoger

Av Kristin Olson & Cecilia Boreson

Mediepedagogik är ett gränsöverskridande fält som kan se mycket olika ut beroende på vem som rör sig där. Det kan användas inom de skolämnen som tidigare har haft störst ansvar för medier - svenska, samhällskunskap och bild men enligt läro- och kursplaner ska det numer även ingå i all undervisning - i musik, samtidshistoria, psykologi, konsthistoria, film, utländska språk, drama och naturvetenskapliga ämnen. Och vad är det egentligen som säger att man måste kunna läsa för att analysera mediers budskap? Förutom övningar för grundskolan ges i Medieresor också belysande exempel på hur mediepedagogik kan användas i förskolans verksamhet.

Synen på undervisning om medier i skolan har förändrats mycket. Mediepedagogik är idag något helt annat än dåtidens mediekunskap. Nu innebär det inte bara att utbilda om medier, utan även med medier. Det är inte längre enbart ett ämne, utan ett förhållningssätt för lärare inom alla områden. Istället för att se den skrivna eller talade texten som det enda sättet att föra fram ett innehåll, utgår man från ett så kallat vidgat textbegrepp. Det innebär att man ser att bild, ord, ljud och retoriska grepp också för fram innehåll och förmedlar mening. Estetiska dimensioner har på så sätt fått högre status i skolan än tidigare. Det handlar om att studera de mångfacetterade uttryck som redan är skapade i medier, men också om att själv arbeta med medieproduktion för att nå kunskap och kritiskt tänkande genom egen erfarenhet. I Medieresor får läsaren många exempel på hur man på så sätt ofta får oväntade pedagogiska effekter, godbitar som är svåra att få fatt på annars. Att skapa själv är kreativt och lustfyllt och ger bränsle till kunskapandet.

UR sände under 2002 tre programserier om medier. Medieprojektet bestod av Mediedjungeln för de små barnen, Ramp om medier för ungdomar och Flimmer och brus för vuxna pedagoger. Serierna är skapade för att möta skolans behov av kritisk reflektion kring medier och för att bidra till en fördjupad diskussion. Pedagoger som vill medvetandegöra hur medier på olika sätt påverkar både sin egen och elevernas uppfattning av omvärlden, kan få stöd till detta genom serierna. Medieresor ingår i URs medieprojekt, och kan sägas vara ett resultat och en fortsättning av erfarenheterna från programserierna. Boken kommer att kunna användas i undervisningen fristående från programserierna, men beskriver även hur de kan användas i de mediepedagogiska sammanhang som tas upp.

Medieresor har skrivits av journalisten Kristin Olson och mediepedagogen Cecilia Boreson. De har låtit sig inspireras av personer med lång erfarenhet av mediepedagogik, som generöst delat med sig av sina tankar och sin verksamhet. I boken presenteras hur mediepedagogiken kan användas i konkreta situationer, och utifrån dessa exempel kan sedan pedagoger arbeta vidare i skolan.

Boken är indelad i två huvuddelar - dels en intervju- och faktadel, dels en övningsdel - som följs av en avslutande referensdel som beskriver resurser för fortsatt arbete. Med boken följer också en cd-skiva med material från Multimediabyrån, en webbplats som ska hjälpa pedagoger och elever att skapa och lära med nya medier.

Den första delen innehåller fakta och tankeväckande synpunkter. Här intervjuas några av Sveriges mest namnkunniga personer inom området mediepedagogik: Thomas Koppfeldt har under årtionden arbetat med utbildning av lärare. Han är professor vid både Institutionen för Nya medier, Estetik och Lärande på Dramatiska Institutet och på Konstfack i Stockholm. Han berättar om medier som läromedel för att utveckla sig själv samtidigt som man möter eleverna. Helena Danielsson har forskat kring vad som händer när elever arbetar med medier. Hon beskriver vad eleverna lär sig och berättar om de utrymmen som skapas för elevernas egna utvecklingsuppgifter - men också om de svårigheter som kan uppstå. Förskolepedagogen Helen Tsappos har utan t