Muskot

Han heter Gabriel Angélico, är lärare i spanska och litteratur, och bor i en liten avsides bergsby i Venezuela. I hela sitt liv har han bott i samma hus i samma by, samma osynliga fläck på den stora världskartan. Och i hela sitt liv har han längtat efter att få se havet. Han har alltid ansetts som en udda figur, kanske delvis för att han föddes med hjärta på höger sida. Men en dag händer något som rör om i Gabriels förutsägbara tillvaro och som väcker en slumrande längtan till liv.     Till byn kommer en ung norsk kvinna, Klara Jørgensen. Hon är tjugoett år, en typisk globetrotter, rastlöst sökande, ständigt på väg. Efter en lång vistelse i den karibiska övärlden har Klara gjort en avstickare till den lilla byn. En avstickare som kommer att vara i fyra månader och som förändrar både hennes och Gabriels liv.     När Gabriel börjar undervisa Klara i spanska uppstår en alldeles särskild kontakt och han blir snart övertygad om att hon är den efterlängtade kärleken. Men Klaras känslor är av ett annat slag. Hon dras till Gabriel på ett intellektuellt plan, men kärleken till honom är platonisk. Passionen är redan reserverad för en annan man, en man som är Gabriel raka motsats och som hon har förälskat sig i på sin resa.     När Klara lämnade Karibien och förälskelsen var det delvis för att söka svaret på en ständigt återkommande fråga: Vad är egentligen kärlek? Är det den fysiska passionen och det vardagliga i att dela kök, matbord, dusch och säng? Eller är det den själsliga samhörigheten, den kärlek som Gabriel nu känner för henne: att de två är skapta för varandra, att de hör samman för alltid?     Fast inte heller Gabriels kärlek är fullkomlig. Det han känner för Klara visar sig snart självförbrännande och helt gränslöst. Till slut uthärdar han inte själv längre      Muskot är en tidlös berättelse om och havet, döden och kärleken. Enkel och formsäker, varm och intensiv, med exotiska dofter, lidelse, temperament och sydamerikanska rytmer detta är en roman som glöder, berör och förför. Som debutroman är Muskot något utöver det vanliga. Kristin Valla har fått en uppmärksamhet som få andra norska debutanter och enhälligt lovordats för sitt vackra, precisa språk och sin stilistiska säkerhet.