Om sanning & mening genom en dialektisk avgränsning hos språkkritikens tre faser: Tractatus, Filosofiska undersökningar (Wittgenstein) samt Différance (Derrida).
LOGIK §1 inbegrepp & åtskillnad §2 form §3 omdömesstreck §4 sanning & mening
§5 mening & beteckning §6 negation & betydelse §7 sannolikhet
UTTRYCK §8 tecken & argument §9 negation som funktion §10 vara & tid
GRAMMATIK §11 riktighet & skillnad
§12 grammatik är uttömmandet av varje skillnad med etik §13 uttryck & användning
§14 undantag & förklaring §15 etik är den försening hos logiken att den alls betecknar
KURSIVERING §16 negation & skillnad §17 historia som grammatik
§18 användning & möjlighet §19 beskrivning som "användning och förklaring"
§20 "all förklaring måste bort" (Wittgenstein)
§21 försenandet av förklaring som möjlighet hos användning
§22 "någon gång måste man komma till blotta beskrivningen" (Wittgenstein)
§23 kursivering som användnings|möjlighet
§24 'förklaringen av "beskrivningen' såsom ett avbrott" §25 avstånd & ersättning
§26 en grammatik som med försening förklarar §27 användningstid
§28 oåtskiljbarheten av det empiriska från det grammatiska
§29 grammatisk kontradiktion mellan det kausala och det logiska
§30 frigörandet av ett utrymme som förseningens grammatik
§31 tid & tecken
HISTORIA §32 "icke innan"-tecknet §33 negation & sanning
FÖRSENING §34 det skeva §35 skriva faktiskt, sudda ut etiskt
AVBROTT §36 sista kategorin §37 —|betydelse
Frågan om etik (i dess relation till logik, grammatik, historia) kan spåras till hur ett åtskiljande är giltigt som förutsätter ett tecken som förutsätter ett åtskiljande. Då vi inte kan överskrida ett sådant åtskiljande kan vi inte heller rättfärdiga användning som betydelse eller bekräfta giltigheten utöver en förskjutning, som i sig därför aldrig kan beskrivas, då den ju såsom en skillnad hos en beskrivning, som en åtskiljandets möjlighet hos tecknets användning, är betydelsens normativa avgränsning av tecknets användningsmöjlighet, som beskrivningens grammatik.
Eftersom vi med logiken inte kan överskrida en förskjutning, är förskjutningen också den enda förklaringen till antagandet av det normativa som argument även för sanningen som en logisk förutsättning, som därmed helt enkelt inte har kunnat beskrivas som utan etik. Lika lite kan nämligen en beskrivning i sig bestämmas utan en dialektisk förklaring av en sådan försening.
Med detta i åtanke (förskjutning som grammatikens normativa relation till historia) bör textens oförändrade skiss av sambanden hos allmänna begrepp ses som idéhistoriskt tillräcklig, om man inser att oenighet och oklarhet oftast är obehandlade tvetydigheter (varav etik, som det normativa före all grammatik oåterkalleligt nog är den tvetydigaste, vissa kan behöva paradigmskifte, resten av det som ej bevaras kan alltjämt upphävas).
Åtkomstkoder och digitalt tilläggsmaterial garanteras inte med begagnade böcker
Mer om Sanning och mening (2006)
I november 2006 släpptes boken Sanning och mening skriven av D. Schengal. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 96 sidor djupgående information om filosofi och idéhistoria. Förlaget bakom boken är Bokförlaget Nilen.
Köp boken Sanning och mening på Studentapan och spara pengar.