Sjöfartsstaden Stockholm

Finlandsbåtarna vänder varje dag på Strömmen, men vilken förståelse fö r Stockholm som sjöfartsstad har vi? Att sjöfarten var ett av skälen t ill att Stockholm grundades vid Mälarens möte med Saltsjön vet vi, kan ske också att Stockholm var landets största importhamn fram till andra världskriget. Men nu? Vad betyder det att Värtahamnen är på väg att a vvecklas till förmån för bostäder, så när som på två utbyggda färjepir ar? Hur ser Stockholms hamnars planer ut för Kapellskär och Nynäshamn? Vad händer med alla mindre hamnar för grus och cement? Utvecklingen har hittills gått mot allt större fartyg och större, men färre, hamnar . Ska Göteborg ta över allt? Nya möjligheter finns samtidigt för Stock holms hamnar genom den snabba ekonomiska utvecklingen runt Östersjön, i ny skepps- och hamnteknik och den växande betydelsen av ekonomiska o ch ekologiskt försvarbara transporter. Experter på marin miljöteknik k ommer till tals. Boken skildrar också vad sjöfarten historiskt betyder för stadens identitet. Marinarkeologen Marcus Hjulhammar från Sjöhist oriska museet skriver om nya fynd av medeltida vrak av handelsskepp. B oken ger också en bild av sjöfartens avtryck i dagens stad: tullhus, s jöfartshotell, magasin, hamnar, hamnarbetare och sjömän. Bo Grandien m edverkar och vi kommer också med ett reportage från Europas näst störs ta containerhamn, Hamburg. Vid sidan av nyttokrav och slitet i hamnar na finns också mycket som är lustfyllt med sjöfarten: hamnlivet, båtar na, bananerna, äventyren.Sjöfartsstaden Stockholm är Samfundet S:t Eri ks årsbok 2006.