Tiden angrips först, resten är oviss väntanUpplaga 1

En familj. En plats. En återförening. Sonen Jens försöker skriva ned sin familjs historia, eller låta skapa den som en berättelse. Han återvänder i minnet och försöker smälta samman med var och en i sin ursprungliga familj. Hur blev den till? Var det kärlek eller? Inte vid första ögonkastet kanske, men kärlek var det i alla fall. Det började med ett telefonnummer på en avriven flik från en läkerolask. Senare föddes två söner, Stefan och Jens. Varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis. Den här familjen lever i skuggan av väntade katastrofer. Och när de till slut tycks stå inför en faktisk katastrof sluter de sig på nytt samman i familjens trygga cirkel. Jens försöker ta reda på vilka de egentligen är och hur deras liv har sett ut. Hur de hör ihop och hur den där oron har sett ut. Varför den är en del av deras gemensamma liv. Familjen samlas, utan ingifta och barnbarn, på landstället i några dagar. De har just fått besked om att Stefan är allvarligt sjuk. Allting kretsar kring denna nya möjliga katastrof. Men kan de möta varandra på riktigt? Och hur ser de där invanda familjerelationerna ut nu? Mats Kempes nya roman kretsar kring de nära men vardagliga relationernas skärningspunkter. Med till synes små medel söker sig berättelsen in i ett spänningsfält. Och den bärs fram av ett tilltal med en sällsynt lyskraft.