Tjänstemän

Hon kommer in i rummet och höjer sin knutna näve, ställer sig mitt på golvet, står så ett par sekunder och ser in i kameran: kvinnan han kallar nummer 1. Bortsett från rånarluvan är hon naken. Höfterna är breda i förhållande till de smala axlarna, brösten stora men liksom alldagliga. Han tänker att det är som en stillhet omkring henne. När hon sänkt näven går hon genom rummet fram till madrassen, sätter sig på huk och puffar upp kudden, lägger sig på rygg med händerna bakom nacken, väntar. Därefter rör sig kameran över en tom vit vägg tillbaka till dörröppningen. Där står mannen som fått samma siffra, 1. Hans mörka kön är normalstort, aningen erigerat. Bröstkorgen tunn, halsen vad man brukar kalla »fågellik«. Även han lyfter en knuten näve och ser in i kameran. Eftersom ansiktet är täckt har hans mörka ögon ingen blick, men genom glipan vid munnen kan man ana att han ler, strån av en fjunig mustasch sticker fram. Han sänker näven och går över golvet bort mot kvinnan på madrassen. Kvinnan ligger kvar med händerna bakom nacken i en pose som ska verka inbjudande. Mannen lägger sig ned bredvid och börjar ta på henne med vänster hand. Efter några inledande rörelser över höft och mage når han brösten, smeker, klämmer, nyper med pek- och långfinger i höger bröstvårta. Under en mycket lång tid ser man bara hans rygg och svarta yllenacke. Sedan vänder kameran åter över den tomma vita väggen bort mot dörröppningen där man nummer 2 väntar.