Harvard referens källhänvisningar - En guide för harvardsystemet

Här kommer du läsa om hur du refererar enligt referenssystemet Harvard. Den är uppdelad i följande områden:

1. Vad innebär det att referera?
2. Varför referera enligt Harvardsystemet?
3. Information om källan som du behöver samla in
4. Så här refererar du till böcker och artiklar i den löpande texten
5. Så här refererar du till webbsidor i den löpande texten
6. Så här skriver du referenslistan

Vad innebär det att referera?

Det finns en rad olika referenssystem att välja mellan när du ska referera i din uppsats. En grundläggande genomgång av de vanligaste systemen hittar du här.

Ett referenssystem är en uppsättning regler/normer som används i den akademiska världen för att visa vart idéer, teorier, citat, fakta och andra typer av bevis och information är taget från. Det vill säga vart källan finns till det du presenterar i din uppsats.

Varför referera enligt Harvardsystemet?

Harvard är ett av de mest använda systemen för hur man ska referera på svenska universitet och högskolor. Många lärare och skolor kräver att uppsatser håller sig till en viss typ av referenssystem och många gånger är det systemet just enligt Harvard referenssystem.

Harvard är alltså ett av de mest vedertagna systemen i den akademiska världen.

Det är viktigt att förstå att det finns många olika variationer av Harvard referenssystem men det absolut viktigaste är att du refererar på ett konsekvent sätt. Vissa lärare och skolor kräver att sidnumrering finns med medan andra inte kräver detta. För enkelhetens skull visar vi hur det skrivs med sidnumrering. En god regel är att alltid ange sidnumrering när du citerar.

Grundläggande riktlinjer

• Hänvisa till författaren och året då boken skrevs.
• Vid kortare citat kan du använda ”” tecken.
• Vid längre citat kan du använda indrag och göra texten mindre.
• Ha alltid med sidnumrering när du refererar till ett citat.
• Är du osäker på hur du ska referera är det viktigaste att tänka på att göra det enkelt för läsaren och att alltid vara konsekvent.

Information om källan som du behöver samla in

Böcker:

• Namnet på författaren (författarna).
• Året då boken publicerades.
• Bokens titel.
• Upplaga av boken.
• Staden där boken publicerades.
• Namnet på förlaget.

Tidningsartiklar:

• Namnet på författaren (författarna).
• Året som artikeln publicerades.
• Titel på artikeln.
• Titel på tidningen.
• Sidnumreringen av artikel i tidningen.
• Annan information om tidningen (t ex volym och utgåva)

Elektroniska referenser:

• Datumet du använde referensen.
• Typen av resurs (mejl, diskussionsforum etc).
• Eventuell utgivare (organisationen bakom) av resursen.

Så här refererar du till böcker och artiklar i den löpande texten

Vissa anser att författare alltid ska refereras med ”efternamn, första bokstaven i förnamnet” (exempelvis: Axelsson, P). Andra anser att det räcker att referera till författarens efternamn. Kolla för säkerhetsskull med din examinator vad de föredrar men kom ihåg att det viktigaste är att du är konsekvent genom hela texten. Använd samma upplägg både för böcker och artiklar, där du utgår från författaren.

Exempel på variationer som du kan använda i texten:

• Kotler (2004) anser att….
• Kotler (2004) skriver att….
• Enligt Kotler (2004) är…
• Vidare anser Kotler (2004) att…
• Kotler (2004) fortsätter med att beskriva…
• Kotler (2004) påminner oss om att…

En författare

I en mening eller ett stycke: (Författarens efternamn År för publicering, sidonummer).

• Exempel: (Kotler 2004, s. 154-157)  

I den löpande texten: Författarens namn (År för publicering, sidnumrering) skriver att…

• Exempel: Kotler (2004, s.154) skriver att…

Två författare

I en mening eller stycke: (Författaren 1 & författaren 2 år för publicering, sidnumrering).

• Exempel: (Armstrong & Kotler 2005, s.154-157)

I den löpande texten: Författaren 1 & författaren 2 (år för publicering, sidnumrering).

• Exempel: Armstrong och Kotler (2005, s.154-157) skriver att…

Tre författare

I en mening eller stycke: (Författaren 1, författaren 2 & Författaren 3 år för publicering, sidnumrering).

• Exempel: (Armstrong, Kotler & Sterner 2005, s.154-157)

I den löpande texten: Författaren 1, författaren 2 & Författaren 3 (år för publicering, sidnumrering).

• Exempel: Armstrong, Kotler och Sterner (2005, s.154-157) skriver att…

Fler än tre författare

Vid fler än tre författare används en förkortning på latin ”Et al.” som betyder med andra.

I en mening eller stycke: (Författaren 1 et al. år för publicering, sidnumrering).

• Exempel: (Armstrong et al 2005, s.154-157)

I den löpande texten: Författaren 1 et al. (år för publicering, sidnumrering).

• Exempel: Armstrong et al. (2005, s.154-157) skriver att…

Så här refererar du till webbsidor i den löpande texten Target Text

När du ska referera till en webbplats ska du kolla upp organisationen bakom webbplatsen. Om det finns en organisation bakom ska du hantera den som författare.

I en mening eller stycke: (Organisationen, år för publicering).

• Exempel: (Uppsala universitet, 2005)

I den löpande texten: Organisationen (år för publicering).

• Exempel: Uppsala universitet (2005) skriver att…

Så här skriver du referenslistan

• Referenslistan ska vara i slutet av din uppsats.
• Ha bara med referenser som du har använt i din uppsats.
• Referenser ska vara sorterade i alfabetisk ordning.

Bok med en författare

Adair, J. (1988) Effective time management: How to save time and spend it wisely, London: Pan Books

Bok med två författare

McCarthy, P. and Hatcher, C. (1996) Speaking persuasively: Making the most of your presentations, Sydney: Allen and Unwin.

Bok med tre eller fler författare

Fisher, R., Ury, W. and Patton, B. (1991) Getting to yes: Negotiating an agreement without giving in, 2^nd edition, London: Century Business.

Bok – andra upplaga eller senare

Barnes, R. (1995) Successful study for degrees, 2^nd edition, London: Routledge.

Statlig publikation

Department for Education and Employment (DfEE), (2001) Skills for life: The national strategy for improving adult literacy and numeracy skills, Nottingham: DfEE Publications.

Konferenspapper

Hart, G., Albrecht, M., Bull, R. and Marshall, L. (1992) ‘Peer consultation: A professional development opportunity for nurses employed in rural settings’, Infront Outback – Conference Proceedings, Australian Rural Health Conference, Toowoomba, pp. 143 – 148.

Tidningsartikel

Cumming, F. (1999) ‘Tax-free savings push’, Sunday Mail, 4 April, p. 1.

Tidningsartikel om författare är okänd

‘Tax-free savings push’, Sunday Mail (4 April 1999), p. 3.

Tidskriftsartikel

Muller, V. (1994) ‘Trapped in the body: Transsexualism, the law, sexual identity’, The Australian Feminist Law Journal, vol. 3, August, pp. 103-107.

Tidskriftsartikel med bade volym och utgåva

Muller, V. (1994) ‘Trapped in the body: Transsexualism, the law, sexual identity’, The Australian Feminist Law Journal, vol. 3, no. 2, August, pp. 103-107.

Mejl

Johnston, R. (2001) Access courses for women, e-mail to NIACE Lifelong Learning Mailing List ([email protected]), 22 Aug. [24 Aug 2001].

Webbsidor

Young, C. (2001) English Heritage position statement on the Valletta Convention, [Online], Available: http://www.archaeol.freeuk.com/EHPostionStatement.htm [24 Aug 2001].