Europas idéhistoria. 1900-talet, Framstegets arvtagare Upplaga 1

Under decennierna före första världskriget nådde det europeiska inflytandet över världen politiskt, militärt och ideologiskt en höjdpunkt. Vid seklets slut - efter två världskrig, kolonialväldenas och det sovjetiska imperiets fall - är världs-läget totalt förändrat och kan förefalla både mångtydigt och förvirrande. Detta det sista bandet i översiktsverket Europas idéhistoria är ett försök att tolka de idéströmningar som dominerat under det gångna seklet. Närheten till händelserna öppnar speciella möjligheter till olika infallsvinklar och boken har därför givits formen av en antologi. I nio personligt utformade uppsatser presenteras några teman som varit centrala i 1900-talets idéutveckling. Syftet har dels varit att ge några hållpunkter för bedömningen av seklets förlopp, dels att påvisa tolkningar och fråge-ställningar som bidragit till att forma dess mångfasetterade föreställningsvärld. Ett tema som återkommer i flera av bidragen är tolkningen av det västliga arvet som en fortlöpande rationalisering och modernisering. Diskussionen om framstegets problematik har blivit nödvändig. Teman som tas upp är t ex mellankrigstidens föreställningar om funktionalism och teknokrati liksom den gryende nazismen och efterkrigstidens planeringsideologi och tron på den "sociala ingenjörskonsten". Andra teman är den naturvetenskapliga världsbildens förändringar, de växlande tolkningarna av människans natur och diskussionerna kring elit och massa. Här finns också de olika former av kulturkritik som dominerat under decenniets senare del: uppgörelser med det koloniala systemet, 60-talets revoltrörelser och feministisk teoribildning. Nils Runeby (red) är professor emeritus och har varit verksam vid idéhistoriska institutionen vid Stockholms universitet. Hans medförfattare är samtliga lärare och forskare i idéhistoria vid universiteten i Umeå och Stockholm.