Perspektiv på rättvisa; Bo Lindensjö; 2004
endast ny

Perspektiv på rättvisa

av Bo Lindensjö
I denna bok tar Bo Lindensjö oss med in i den samtida diskussionen om rättvisa mellan utilitarister, liberaler, kommunitarister och diskurs-etiker. Det som skiljer den från annan rättviselitteratur är försöket att illustrera filo-sofiska resonemang med hjälp av berättelser från Iliaden, Gamla och Nya Testamentet, Koranen och Eddan eller från äldre och moderna skönlitterära författare, t.ex. Swift, Dostojevski, Strindberg, Ibsen, Kafka, Borges, Hammet, Sartre, Camus, Pirsig. Här återfinner vi, enligt Lindensjö, intuitioner, ofta motstridiga, som i den filosofiska litteraturen utarbetats till systematiska teorier.

Boken är organiserad som ett samtal, där efterföljande kapitel besvarar frågor som de föregående väcker. Den startar med föreställningen om »naturtillståndet» och den intuitiva övertygelsen att i detta tillstånd är rättvisa rätt till självbevarelse och frihet från inblandning. Det »soci-ala tillståndet» och gemenskapstillhörigheten aktualiserar intuitioner om rättvisa som fördelning efter dygd, behov, bidrag eller jämlikhet. Mångfalden av intuitioner, som pekar åt olika håll, väcker frågan om alla ändå inte bör underordnas den utilitaristiska lyckomaximeringsprincipen, enligt vilken vi alltid bör eftersträva största möjliga lycka. Den lösningen avvisas av liberaler. Kant, Nozick och Rawls betonar alla personers rätt till autonomi, en rätt som aldrig får trumfas ut av lyckokalkyler. Mot den liberala betoningen av individers företräde anför kommunitaristerna gemenskapens konstitutiva roll för personers utveckling. Samhällets språk, historia, kultur och traditioner ger kollektiv identitet och ett förråd av gemensamma förståelser, som gör att vi med traditions- och självtolkning kan förstå varandra och oss själva, dvs söka svar på frågan vem vi är och vill vara. Jürgen Habermas invänder att traditionstolkningens förespråkare förbiser att traditioner kan bero på förvrängd kommunikation, och uttrycka decenniers, ja seklers förtryck. Han argumenterar för att rättvisa normer för mänsklig samlevnad är sådan som kan vinna samtycke från alla möjligtvis berörda i en fri och öppen diskurs. Avslutningvis granskas den politiska filosofins metoder och den roll som intuitioner spelar i vårt berättigande av rättviseuppfattningar.

Bo Lindensjö är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
I denna bok tar Bo Lindensjö oss med in i den samtida diskussionen om rättvisa mellan utilitarister, liberaler, kommunitarister och diskurs-etiker. Det som skiljer den från annan rättviselitteratur är försöket att illustrera filo-sofiska resonemang med hjälp av berättelser från Iliaden, Gamla och Nya Testamentet, Koranen och Eddan eller från äldre och moderna skönlitterära författare, t.ex. Swift, Dostojevski, Strindberg, Ibsen, Kafka, Borges, Hammet, Sartre, Camus, Pirsig. Här återfinner vi, enligt Lindensjö, intuitioner, ofta motstridiga, som i den filosofiska litteraturen utarbetats till systematiska teorier.

Boken är organiserad som ett samtal, där efterföljande kapitel besvarar frågor som de föregående väcker. Den startar med föreställningen om »naturtillståndet» och den intuitiva övertygelsen att i detta tillstånd är rättvisa rätt till självbevarelse och frihet från inblandning. Det »soci-ala tillståndet» och gemenskapstillhörigheten aktualiserar intuitioner om rättvisa som fördelning efter dygd, behov, bidrag eller jämlikhet. Mångfalden av intuitioner, som pekar åt olika håll, väcker frågan om alla ändå inte bör underordnas den utilitaristiska lyckomaximeringsprincipen, enligt vilken vi alltid bör eftersträva största möjliga lycka. Den lösningen avvisas av liberaler. Kant, Nozick och Rawls betonar alla personers rätt till autonomi, en rätt som aldrig får trumfas ut av lyckokalkyler. Mot den liberala betoningen av individers företräde anför kommunitaristerna gemenskapens konstitutiva roll för personers utveckling. Samhällets språk, historia, kultur och traditioner ger kollektiv identitet och ett förråd av gemensamma förståelser, som gör att vi med traditions- och självtolkning kan förstå varandra och oss själva, dvs söka svar på frågan vem vi är och vill vara. Jürgen Habermas invänder att traditionstolkningens förespråkare förbiser att traditioner kan bero på förvrängd kommunikation, och uttrycka decenniers, ja seklers förtryck. Han argumenterar för att rättvisa normer för mänsklig samlevnad är sådan som kan vinna samtycke från alla möjligtvis berörda i en fri och öppen diskurs. Avslutningvis granskas den politiska filosofins metoder och den roll som intuitioner spelar i vårt berättigande av rättviseuppfattningar.

Bo Lindensjö är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Utgiven: 2004
ISBN: 9789171731951
Förlag: Bokförlaget Daidalos
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 314 st
I denna bok tar Bo Lindensjö oss med in i den samtida diskussionen om rättvisa mellan utilitarister, liberaler, kommunitarister och diskurs-etiker. Det som skiljer den från annan rättviselitteratur är försöket att illustrera filo-sofiska resonemang med hjälp av berättelser från Iliaden, Gamla och Nya Testamentet, Koranen och Eddan eller från äldre och moderna skönlitterära författare, t.ex. Swift, Dostojevski, Strindberg, Ibsen, Kafka, Borges, Hammet, Sartre, Camus, Pirsig. Här återfinner vi, enligt Lindensjö, intuitioner, ofta motstridiga, som i den filosofiska litteraturen utarbetats till systematiska teorier.

Boken är organiserad som ett samtal, där efterföljande kapitel besvarar frågor som de föregående väcker. Den startar med föreställningen om »naturtillståndet» och den intuitiva övertygelsen att i detta tillstånd är rättvisa rätt till självbevarelse och frihet från inblandning. Det »soci-ala tillståndet» och gemenskapstillhörigheten aktualiserar intuitioner om rättvisa som fördelning efter dygd, behov, bidrag eller jämlikhet. Mångfalden av intuitioner, som pekar åt olika håll, väcker frågan om alla ändå inte bör underordnas den utilitaristiska lyckomaximeringsprincipen, enligt vilken vi alltid bör eftersträva största möjliga lycka. Den lösningen avvisas av liberaler. Kant, Nozick och Rawls betonar alla personers rätt till autonomi, en rätt som aldrig får trumfas ut av lyckokalkyler. Mot den liberala betoningen av individers företräde anför kommunitaristerna gemenskapens konstitutiva roll för personers utveckling. Samhällets språk, historia, kultur och traditioner ger kollektiv identitet och ett förråd av gemensamma förståelser, som gör att vi med traditions- och självtolkning kan förstå varandra och oss själva, dvs söka svar på frågan vem vi är och vill vara. Jürgen Habermas invänder att traditionstolkningens förespråkare förbiser att traditioner kan bero på förvrängd kommunikation, och uttrycka decenniers, ja seklers förtryck. Han argumenterar för att rättvisa normer för mänsklig samlevnad är sådan som kan vinna samtycke från alla möjligtvis berörda i en fri och öppen diskurs. Avslutningvis granskas den politiska filosofins metoder och den roll som intuitioner spelar i vårt berättigande av rättviseuppfattningar.

Bo Lindensjö är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
I denna bok tar Bo Lindensjö oss med in i den samtida diskussionen om rättvisa mellan utilitarister, liberaler, kommunitarister och diskurs-etiker. Det som skiljer den från annan rättviselitteratur är försöket att illustrera filo-sofiska resonemang med hjälp av berättelser från Iliaden, Gamla och Nya Testamentet, Koranen och Eddan eller från äldre och moderna skönlitterära författare, t.ex. Swift, Dostojevski, Strindberg, Ibsen, Kafka, Borges, Hammet, Sartre, Camus, Pirsig. Här återfinner vi, enligt Lindensjö, intuitioner, ofta motstridiga, som i den filosofiska litteraturen utarbetats till systematiska teorier.

Boken är organiserad som ett samtal, där efterföljande kapitel besvarar frågor som de föregående väcker. Den startar med föreställningen om »naturtillståndet» och den intuitiva övertygelsen att i detta tillstånd är rättvisa rätt till självbevarelse och frihet från inblandning. Det »soci-ala tillståndet» och gemenskapstillhörigheten aktualiserar intuitioner om rättvisa som fördelning efter dygd, behov, bidrag eller jämlikhet. Mångfalden av intuitioner, som pekar åt olika håll, väcker frågan om alla ändå inte bör underordnas den utilitaristiska lyckomaximeringsprincipen, enligt vilken vi alltid bör eftersträva största möjliga lycka. Den lösningen avvisas av liberaler. Kant, Nozick och Rawls betonar alla personers rätt till autonomi, en rätt som aldrig får trumfas ut av lyckokalkyler. Mot den liberala betoningen av individers företräde anför kommunitaristerna gemenskapens konstitutiva roll för personers utveckling. Samhällets språk, historia, kultur och traditioner ger kollektiv identitet och ett förråd av gemensamma förståelser, som gör att vi med traditions- och självtolkning kan förstå varandra och oss själva, dvs söka svar på frågan vem vi är och vill vara. Jürgen Habermas invänder att traditionstolkningens förespråkare förbiser att traditioner kan bero på förvrängd kommunikation, och uttrycka decenniers, ja seklers förtryck. Han argumenterar för att rättvisa normer för mänsklig samlevnad är sådan som kan vinna samtycke från alla möjligtvis berörda i en fri och öppen diskurs. Avslutningvis granskas den politiska filosofins metoder och den roll som intuitioner spelar i vårt berättigande av rättviseuppfattningar.

Bo Lindensjö är docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Ny bok
180 kr189 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Ny bok
180 kr189 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)